Programmet för främjande av cirkulär ekonomi föreslår åtgärder för miljö- och ekonomiutmaningar – också för att minska överkonsumtionen

Nyheter - Publicerad 13.1.2021

Den arbetsgrupp som utarbetat förslaget till strategiskt program för cirkulär ekonomi lägger fram de mål och metoder som ska göra cirkulär ekonomi till en ny grund för den finländska ekonomin före 2035. Målet är att begränsa överkonsumtionen av naturresurser, klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald samt att stärka ekonomin och sysselsättningen. Arbetsgruppen föreslår att statsrådet ställer upp ett konkret och ambitiöst mål för hållbar användning av naturresurser*.

Programförslaget ”Uusi suunta – Ehdotus kiertotalouden strategiseksi ohjelmaksi” (”En ny riktning – Förslag till strategiskt program för cirkulär ekonomi”) innehåller rekommendationer och 41 åtgärdsförslag. Programförslaget har beretts av cirka 250 företrädare för förvaltning, organisationer, näringsliv och forskningsinstitut. Beredningen stöddes också av ett medborgarråd för cirkulär ekonomi, och programmet kan kommenteras i öppna webbenkäter.

”Programmet för främjande av cirkulär ekonomi är omfattande och dess mål stöder Finlands pionjärskap. När det genomförs, gör programmet det möjligt att bygga upp en hållbar välfärd. Vi behöver en förändring i hela det finländska samhället för att man ska kunna övergå från en linjär ekonomi till en cirkulär ekonomi som erbjuder lösningar på utmaningar som gäller miljö och ekonomi”, säger styrgruppens ordförande Reijo Karhinen.

”Övergången till en cirkulär ekonomi är en betydande möjlighet för Finland. Regeringsprogrammets ambitiösa mål, till exempel om koldioxidneutralitet och Finlands pionjärskap inom cirkulär ekonomi, har också varit riktgivande med tanke på de huvudsakliga målen för vårt programarbete. Regeringen kommer att utvärdera genomförandet av sitt program nästa vår. Då pekar den också ut riktningen för hur närings- och miljöpolitiken kommer att se ut efter coronaepidemin. Det är vad programmet ger lösningar på”, säger Karhinen.

”Styrgruppen föreslår att den totala inhemska förbrukningen av primära råvaror 2035 inte överstiger 2015 års nivå. Dessutom föreslås det i programmet att resursproduktiviteten och graden av cirkulär ekonomi för material ska fördubblas före 2035”, säger Karhinen.

Minister Mikkonen berättar att statsrådet utifrån programmet fattar ett principbeslut som sänds på remiss i början av året.

”I fråga om cirkulär ekonomi befinner sig Finland ännu i startgroparna. Inom klimatpolitiken har man sett hur kvantitativa mål påskyndar och konkretiserar arbetet. Därför behövs det nu konkreta mål också för arbetet med cirkulär ekonomi. För att lösa hållbarhetskrisen behöver Finland en ny riktning, som programmet för främjande av cirkulär ekonomi ger stegmärken för. För att de ska kunna förverkligas behövs såväl staten som kommunerna, och av företagen behövs ny slags produktdesign, innovationer och samarbete”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

”En cirkulär ekonomi som stöds av digitaliseringen är vid sidan av klimatmålen ett viktigt verktyg när vi förnyar och stimulerar ekonomin efter coronaepidemin”, säger statssekreterare Kimmo Tiilikainen.

Produkter som tjänst i stället för ägande

För att den cirkulära ekonomin ska framskrida krävs tjänstefiering, det vill säga affärsmodeller som grundar sig på produkter som tjänst, såväl på företagsmarknaden som på konsumentmarknaden. Kunderna, företagen och hushållen får den nytta som produkten medför i form av tjänster utan att de själva behöver äga eller upprätthålla produkten. För företagen öppnar tjänstefieringen nya affärsmöjligheter och långa kundrelationer, när de till exempel förbinder sig att reparera, underhålla och upprätthålla produkten och återvinna den och de resurser som den innehåller efter att produkten använts. Ur kundens och den cirkulära ekonomins synvinkel är det bra att varor inte står oanvända eller i liten användning i hem och lager.

Tjänstefieringen måste stödjas genom att utveckla lagstiftningen, de ekonomiska incitamenten och beskattningen. Dessutom ska medborgarna få hjälp med att hitta kretsloppsekonomiska tjänster, och dessa tjänster bör göras mer attraktiva.

Finland ska bli ett ledande land inom cirkulär ekonomi

Information om material och produkter ökar deras värde och effektiviserar användningen av dem. Utan information cirkulerar materialflödena inte effektivt och säkert mellan användarna, vilket innebär att verksamhetsformerna inom en cirkulär ekonomi, såsom delningsekonomin, inte fungerar.

För att den information som är viktig för den cirkulära ekonomin ska kunna utnyttjas, ska informationen definieras, samlas in, öppnas och länkas, och det bör skapas säkra spelregler för användningen av data. Med hjälp av informationen är det möjligt att bedöma hur den cirkulära ekonomin framskrider och styra åtgärderna inom den cirkulära ekonomin. Finland kan vara en föregångare genom att på europeiska samarbetsplattformar utveckla och samordna den dataarkitektur som tillämpas inom den cirkulära ekonomin.

Inom en cirkulär ekonomi behövs nya färdigheter, vilket förutsätter att utbildningssystemet och arbetslivskompetensen förnyas. Till exempel cirkulär ekonomi som en ny grund för det ekonomiska systemet bör inkluderas i läroplanerna och examensgrunderna för de olika utbildningsstadierna.

Cirkulär ekonomi som en del av näringspolitiken

Programmet lyfter fram den cirkulära ekonomin som en strategisk prioritering som styr samhälls- och näringspolitiken. Beskattningen, lagstiftningen och de offentliga investeringarna ska stödja den cirkulära ekonomin.

I den skattereform för hållbar utveckling som avses i regeringsprogrammet bör man bedöma möjligheterna att prissätta naturresurser. Offentlig finansiering, inklusive medel från EU:s återhämtningsinstrument, bör riktas till cirkulär ekonomi och finansieringens verkningsfullhet bör förbättras.

Cirkulär ekonomi förutsätter samarbete i ekosystem där aktörer inom värdekedjan eller olika sektorer, som är beroende av varandra, utvecklar nya lösningar. I Finland måste det inrättas utvecklings- och tillväxtacceleratorer för ekosystemen.

Inom den offentliga sektorn ska man skaffa och planera koldioxidsnåla lösningar inom cirkulär ekonomi i fråga om byggande, transport, energiprojekt och infrastrukturprojekt.

Nationellt avtal om användning av naturresurser

Den cirkulära ekonomin förverkligas inte utan dem som arbetar för den. Programmet lyfter fram särskilt den energi- och materialintensiva industrin, fastighets- och byggbranschen, kommunerna och regionerna. I programmet föreslås ett nationellt avtal om användning av naturresurser, som företag och kommuner kan ansluta sig till och ingå frivilliga förbindelser om att minska användningen av naturresurser, öka användningen av återvunnet material och främja ett koldioxidneutralt kretsloppssamhälle.

Det föreslås att kommunerna och regionerna ska integrera cirkulär ekonomi i kommunstrategin, ledningen och budgeteringen. För att stödja kommunerna och de regionala ekosystemen bör det inrättas ett nationellt kompetensnätverk.

För att minska miljökonsekvenserna av byggandet rekommenderas det i programmet att statsförvaltningen, kommunerna och företagen inom branschen tar i bruk ekonomiska incitament och upphandlingspraxis för att det genom koldioxidneutrala kretsloppsekonomiska lösningar ska uppstå konkurrens inom branschen. Också styrningen av byggandet och planläggningen bör utvecklas så att den stöder en cirkulär ekonomi. Programmet rekommenderar alla fastighetsägare att effektivisera användningen av utrymmen och minska underutnyttjandet av dem.

Ytterligare information:

Reijo Karhinen, ordförande för styrgruppen för programmet för främjande av cirkulär ekonomi, rt.karhinen@gmail.com (samtal också via Ulla Ahonen, kommunikationsexpert, tfn 0295 250 052)

Miljöministeriet: Taina Nikula, konsultativ tjänsteman, tfn 029 525 0202, taina.nikula@ym.fi

Arbets- och näringsministeriet: specialsakkunnig Sari Tasa, tfn 029 504 8242, sari.tasa@tem.fi

*Jord- och skogsbruksministeriet lämnade en avvikande åsikt om styrgruppens riktlinjer för naturresurser

Pressmeddelande från Finlands Arbets- och näringsministeriet och Miljöministeriet 13.1.2021