En klimatsmart jordbrukare odlar hampa

Nyheter - Publicerad 30.8.2021

En gröda som har flera användningsändamål och som gör jordbrukets växtföljd lönsam och minskar klimatutsläppen och läckaget av näringsämnen till vattendrag effektivt

En gröda som effektivt utnyttjar sommarens ljusa tid och ger skördar som är konkurrenskraftiga på internationellt plan. En gröda med massiva rötter som binder kol i jorden ovanligt verkningsfullt och som luckrar upp marken på ett naturligt sätt. En gröda som återför en stor del av de näringsämnen som den använt till jorden, ger bättre skördar och förbättrar matproduktionens hållbarhet.

En sådan gröda är hampa som man nu förväntar sig mycket av också vid jord- och skogsbruksministeriet.

– För att nå Finlands mål om klimatneutralitet 2035, krävs det ändringar i hur vi använder vår åkermark. Det finns starka grunder för att använda hampa i växelbruk och jordförbättring. Just nu finansierar vi också utvecklingsprojekt som testar potentialen hos produkter framställda av förädlad  hampa, säger Hanna Mattila, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.

Ministeriet har inlett åtgärdsprogrammet Fånga kolet som ska hjälpa lantbruksproducenter att utveckla och införa nya klimatsäkra arbetssätt.

– Vår uppgift är att bidra till uppkomsten av en marknad för nya grödor och att skapa intressanta och lönsamma produktionsalternativ för allt fler jordbrukare. Det finns drygt 40 000 lantbruksproducenter i Finland och säkert finns det bra alternativ för alla att driva ett klimatsäkert jordbruk, säger Mattila.

I Finland finns det än så länge få hampodlare. Odlingsarealen är cirka 2 000 hektar. De odlade sorterna är i stort sett två: oljehampa, det vill säga fröhampa, och fiberhampa. Av oljehampa framställs i huvudsak hampolja som används som livsmedel. Av fiberhampa kan tillverkas till exempel plastersättande biokompositer, textilier och byggmaterial.

Ett forskningsprojekt som leds av Östra Finlands universitet tillverkar biokolfilter från hampodlingens viktigaste biprodukt, hampstråets mjuka inre del. Det biokol- och biopolymerbaserade kombinationsfiltret som tillverkas av hampa och räkskal har gett lovande resultat när det gäller filtrering av vatten och återvinning av näringsämnen inom jordbruket.

– Laboratorietesterna visar att produkten fungerar på ett önskat och effektivt sätt. Nu testar vi produkten med en större volym i en potatisåker i Tyrnävä. Vi filtrerar vattenläckaget från åkermarken och återför sedan näringsämnena till åkern, säger professor Reijo Lappalainen från Östra Finlands universitet.

I projektet deltar företaget BioS04 som specialiserat sig på industrins svavelhanteringslösningar, Hemka Oy som specialiserat sig på hampförädling, samt biokolföretaget Carbofex Oy. I ändan av ett rör som samlar vatten från en täckdikad åker installeras ett cirka en kubikmeter stort biokolfilter.

– Enligt de preliminära testerna kan vi filtrera bort nästan allt svavel och cirka 70 procent av kväve. Resultaten är alltså uppmuntrande, säger Lasse Moilanen, verkställande direktör för BioS04.

Jord- och skogsbruksministeriets åtgärdsprogram har beviljat finansiering för över 70 klimatprojekt inom markanvändningssektorn. Användningen av hampa utvecklas i tre olika projekt.

– En stor del av jordbrukets klimatutsläpp kommer från bearbetning av marken och de flesta åkrarna producerar foder. Vi måste utveckla odlingsmetoderna för att minska utsläppen och det är också viktigt att vi odlar mer växter som direkt används som livsmedel och biomaterial, säger Mattila.

Den mångsidiga nyttoväxten lider fortfarande av ryktet som en knarkväxt och de fördomar det väcker. Enligt professor Lappalainen har attityderna dock förändrats betydligt i en positivare riktning under de senaste åren.

– Trenden är internationell och vi kan anta att samma trend kommer att fortsätta också i Finland, säger Lappalainen.

Fakta:

Åtgärdsprogrammet Fånga kolet

• En helhet av klimatåtgärder inom markanvändningssektorn som samordnas av jord- och skogsbruksministeriet.
• Syftet är att hjälpa lantbruksproducenter, skogsägare och andra instanser som beslutar om markanvändningen att utveckla och införa nya klimatsäkra verksamhetssätt.
• Finansierar projekt som ska bidra till att Finlands mål om klimatneutralitet 2035 uppnås.
• Utvecklingsprojekten som är praktiknära baserar sig på forskningsrön och främjar övergången till ett klimatsäkert jord- och skogsbruk och annan markanvändning.
• De finansierade projekten blir klara 2021 – 2

Pressmeddelande från Finlands Jord- och skogsbruksministeriet  30.8.2021