Forsknings- och innovationsprogrammet Fånga kolet ger ny kunskap och nya verktyg för ett klimatsäkert skogsbruk med större biologisk mångfald

Nyheter - Publicerad 26.10.2022

I de projekt som ingår i det tvärvetenskapliga programmet fördjupar man sig bland annat i metoder som kan öka kolinlagringen i skogen och skogsmarken samt den biologiska mångfalden. Projektet stöder dessutom markägare i att ta i bruk klimatsäkra verksamhetssätt.

Inom ramen för markanvändningssektorns klimatåtgärdspaket Fånga kolet har det finansierats fler än hundra projekt, varav 15 är tvärvetenskapliga forsknings- och innovationsprojekt. I projekten undersöks jord- och skogsbrukets och den övriga markanvändningens effekter på klimatet, den biologiska mångfalden och vattendragen.

Forskningsresultaten förmedlas vidare till de enskilda markägarna och beslutsfattare på både region- och riksnivå bland annat genom uppdaterade skogsvårdsrekommendationer och stärkt kunskapsunderlag för inventeringen av växthusgaser.

”Forsknings- och utvecklingsprogrammet Fånga kolet med en total finansiering på 16 miljoner euro är en mycket betydande nationell satsning på forskning och utveckling av klimatlösningar”, säger Mikko Pohjola, som sedan förra veckan är programchef.

Den kunskap som tas fram i programmet är också ett svar på akuta utmaningar

Vid beslut om skogsvård och skogsanvändning gäller det att navigera mellan konsekvenser för bland annat klimatet och vattendragen och mål för den biologiska mångfalden. Att samordna dem med varandra och de övriga målen för skogsbruket är komplicerat på grund av inbördes beroendeförhållanden och korseffekter. Detta gäller i synnerhet för de torvmarksskogar som är typiska för Finland.

”En central faktor i torvmarksskogar är vattennivån, som påverkas av bland annat trädbeståndets tillväxt, vädret och människans verksamhet, såsom dikning. Samtidigt påverkar vattennivån skogens tillväxt”, säger forskaren Päivi Väänänen vid Naturresursinstitutet.

Torvmarksskogarnas klimateffekter är betydande inte bara på grund av arealen av dessa skogar, men också på grund av de växthusgaser som är bundna i dem. Åtgärder som gäller torvmarksskogar har också en central roll i den klimatplan för markanvändningssektorn som för närvarande behandlas i riksdagen och i det nya incitamentsystemet för skogsbruket samt i revideringen av den nationella skogsstrategin.

”Jämfört med mineraljordar kan det i marken i torvmarksskogar finnas lagrat tio gånger så mycket kol, som frigörs om vattennivån sjunker och torven kommer i kontakt med syre. Om det finns problem i dräneringen av skogen, släpper torvmarksskogarna också ut metan, som är en starkare växthusgas än koldioxid”, säger Väänänen.

Väänänen är med i projektet SuoHitu, som genomförs av Naturresursinstitutet, Finlands skogscentral och Östra Finlands universitet. I projektet fördjupar man sig i förändringarna i torvmarksskogarnas kolförråd i askgödslade torvmarksskogar. Vid askgödsling korrigeras en obalans mellan näringsämnena som beror på fosfor- och kaliumbrist. Det görs genom att aska som uppkommer som biprodukt vid produktion av bioenergi sprids ut i skogen.

”Askgödsling av torvmarksskogar är en av de effektivaste metoderna att öka kolsänkorna och kolförråden i skogarna. Det har konstaterats att askgödslingen ökar trädbeståndets tillväxt till och med så länge som tiotals år”, säger Väänänen.

I Finland har askgödsling både använts i praktiken och ingått i forskning i flera decennier, vilket gör det möjligt att forska i långsiktiga effekter på objekt i olika delar av landet.

”För att kunna bedöma klimateffekterna behöver man utöver trädbeståndet också beakta vilka effekter askgödslingen har på jordmånen. De effekterna är mycket komplicerade, och hur de ser ut på lång sikt har man tills vidare endast lite kunskap om. I marken finns inte bara största delen av kolförrådet utan också största delen av den biologiska mångfalden. I vårt projekt undersöker vi därför hur askgödslingen inverkar på såväl kolförrådet som mikroberna och deras mångfald i marken”, berättar Väänänen.

Med hjälp av den information som fås fram i projektet kan man skilja mellan objekt där det lönar sig att gödsla med aska och objekt där det inte gör det.

”Eftersom man inte helt och hållet känner till vilka effekter askgödslingen har i marken, är det möjligt att den på vissa objekt kan göra att det frigörs mer koldioxid från torven. Då minskar utsläppen från marken de positiva klimateffekter som askgödslingen kan ge. Om man riktar askgödslingen optimalt och kontrollerar vattennivån, kan man potentiellt sett uppnå utsläppsminskningar som är större än vad som tidigare beräknats och också minska den påverkan som skogsbruk i torvmarksskogar har på vattendragen”, säger Väänänen.

Tvärvetenskaplighet och samarbete gör det lättare att lösa mångfasetterade problem

Utvecklingen av matematiska modeller har enligt Väänänen gjort att forskningen om skogens och skogsbrukets klimatpåverkan har tagit enorma framsteg under de senaste årtiondena. I forsknings- och innovationsprogrammet Fånga kolet strävar man efter att stärka kontinuiteten i den finländska klimatforskningen genom att stödja i synnerhet forskare som är i början av sin vetenskapliga karriär.

”Med tanke på den inhemska forskningens framtid är det nödvändigt att vi erbjuder unga forskare en miljö och förutsättningar att utvecklas för att nå världstoppen”, betonar programchefen Pohjola.

En av de forskare som är med i programmet är Aura Salmivaara vid Naturresursinstitutet. Hon är specialiserad på geografisk information. Salmivaara deltar i det mycket omfattande projektet Hiilipolku (kolstigen), som genomförs av Naturresursinstitutet och Meteorologiska institutet med stöd av lokalt samarbete i området kring sjön Puruvesi. I projektet beräknar man kolförråden i trädbestånd och skogsmark samt beaktar konsekvenserna för vattendragen och mångfalden.

”Vi har som mål att identifiera både de objekt och de metoder som har störst potential att binda koldioxid. Dessutom stöder och uppmuntrar vi skogsägare att behandla och vårda skogen på sätt som har stöd i forskningen och som tar hänsyn till både klimateffekter, biologisk mångfald och vattenhantering”, säger Salmivaara.

I projektet använder man sig också av samhälls- och beteendevetenskapliga metoder, såsom puffning (nudging), som blivit populärt runt om i världen. Med puffning avses att styra människors val mot ett önskat mål genom att inverka på bland annat omgivningen och de tillgängliga alternativen.

”En grundläggande idé i projektet är att genom samarbete på regional nivå tillsammans hantera hela kedjan från forskningsdata och skapande av modeller ända till den konkreta rådgivningen för skogsägarna”, säger Salmivaara.

I projektet utnyttjas samarbetsnätverk som bildats i samband med de internationella projekten Operandum och Freshabit. I nätverken kan skogsägarna också lära sig av varandra.

”De problem som hör samman med klimatförändringarna och den biologiska mångfalden är vår tids viktigaste utmaningar. Lösningarna på de problemen behöver därför också bygga på ett brett tvärvetenskapligt samarbete mellan olika aktörer”, konstaterar programchefen Pohjola.

Målet med klimatåtgärdspaketet Fånga kolet, som samordnas av jord- och skogsbruksministeriet, är att förbättra kompetensen och kunskapsunderlaget inom markanvändningssektorns klimatarbete samt att hjälpa lantbruksproducenter, skogsägare och andra aktörer som beslutar om markanvändningen att utveckla och införa nya klimatsäkra verksamhetssätt. Mer information om helheten och information om projekt som redan fått finansiering finns på mmm.fi/sv/markanvandningssektorns-klimatplan