Skötsel av skogsviltets livsmiljöer ger upplevelser, mat och jobb
Case - Publicerad 13.10.2014
Skogsviltet är ett utmärkt exempel på bioekonomins och ekosystemens värdekedjor. Skogen ger vilt, jaktintresset är en kulturell naturtjänst och efterfrågan på viltmat växer. Den finländska jaktkulturen är en del av den finländska livsstilen. Naturupplevelsen, naturkännedomen, viltvården, att göra tillsammans, jakt och fångst är en helhet. Det är en form av kultur som baseras på den finländska naturen.
Jakten erbjuder rekreation och upplevelser, som har inverkningar långsiktigt på mänskans välbefinnande och hälsa. I Finland finns över 300 000 jägare, för vilka den vildmarksinriktade hobbyn ger många positiva inverkningar.
Jakt som hobby baseras till största delen på jaktvårdsföreningsverksamheten. De flesta av jaktens utövare bor dock på avstånd från sitt jagande och deras fritidsanvändning förändras. Det här kan minska på viljan att binda sig till exempel till viltvårdsarbete. Finland behöver viltvårdsföretagare för att erbjuda tjänster som tryggar den förnybara viltnaturresursen för landsbygden.
Många personer som inte hör till jaktvårdsföreningen skulle också vilja jaga. De inspireras av jakthobbyn som en social verksamhet samt naturupplevelser utan obligatorisk föreningsverksamhet. För dem passar företagens kommersiella tjänster, såsom veckoslutsjakter med inkvartering och mat.
Viltmaten är efterfrågad
Viltmat är bär, svampar, vilt, renar, vildfisk, -grönsaker och -örter. Finländarna skulle vilja öka användningen av vilträtter. Trots den ökade uppskattningen av specialköttprodukter och närmat fås vilt bara i små mängder på livsmedelsmarkanden.
Viltfångsten av däggdjur kan i medeltal beräknas var värd ca 70 miljoner euro per år och viltfåglarnas värde är ca 14 miljoner euro. Största delen av viltfångsten stannar hos jägarna och endast en liten del kommer till försäljning.
Viltköttet har en mycket större efterfrågan än vad det inhemska utbudet är. Nuvarande viltfångstmängder räcker inte till för att täcka efterfrågan. Det behövs mera vilt, viltmiljöer, viltvårdens företagsverksamhet och inkomstfördelning med markägarna.
Livsmiljöernas skötsel professionellt skapar rikliga viltbestånd
Viltvård är också värdefullt naturvårdsarbete till fromma för mångfalden i naturen. Professionell viltvård betyder bl.a. utfodring av vilt, uppfödning av vilt samt byggande av tilltalande livsmiljöer för vilt. Även andra djur i naturen har nytta av detta.
Det finns tillräckligt att jaga i rikliga viltstammar och viltkött räcker då också till konsumenterna. Samtidigt skapas på landsbygden nya behövliga fasta året runt arbetsplatser. ”Viltekonomi som näring” (Riistatalous elinkeinona) –projektet, som sattes igång av Jord- och skogsbruksministeriet år 2012, samlade åtgärdsförslag med vilka Finlands viltekonomi fås på fötter.
Artikelns författare, MMM, forstmästare Airi Matila arbetar i Tapio Oy och verkar som specialsakkunnig i Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen YTR och dess temanätverk för ekosystemtjänster.
Tel. 040 779 2258, airi.matila@tapio.fi
Bild: Jani Seppänen/Vastavalo
Publicerad (på finska) 13.10.2014