Bioekonomistrategin 2022–2035 – högre mervärde på ett hållbart sätt

Nyheter - Publicerad 1.4.2022

Finlands nya bioekonomistrategi är klar. Strategin syftar till att fördubbla mervärdet inom bioekonomin på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt och så att Finland är koldioxidneutralt 2035.

Bioekonomi är en exceptionellt betydande sektor hos oss. År 2019 var mervärdet i bioekonomin 26 miljarder euro, vilket motsvarar 13 procent av det mervärde som uppstod i samhällsekonomin.

Bioekonomin förverkligas på ett resurssmart sätt med hjälp av cirkulär ekonomi. Strategin ger ett starkt stöd till den gröna omställningen i Finland och EU. Det fästs uppmärksamhet vid att den nytta och de olägenheter som bioekonomin medför fördelas rättvist för att främja välbefinnandet i samhället.

”Bioekonomi är en exceptionellt betydande del av samhällsekonomin. Strategins nya riktning betonar en ökning av mervärdet. Vi har velat lyfta fram i synnerhet nya biobaserade produkter, till exempel inom textilbranschen, läkemedelsindustrin och till och med som ackumulatormaterial. Allt är baserat på hållbart utnyttjande av förnybara råvaror”, säger näringsminister Mika Lintilä.

Bioekonomi är baserad på produktion där man på ett hållbart sätt utnyttjar förnybara material från naturen samt utvecklar och inför innovationer och teknologier i anslutning till detta. I Finland är också tjänster som utnyttjar naturen, såsom naturturism, en del av bioekonomin.

Arbets- och näringsministeriet tillsatte sommaren 2020 ett projekt för att uppdatera bioekonomistrategin. I projektet identifierades en ökning av mervärdet inom bioekonomin som en viktig prioritering som inte behandlas på ett heltäckande och övergripande sätt i andra strategier. Genom åtgärderna i strategin genomförs målen i flera andra strategier, såsom skogsstrategin, industristrategin och strategin En ren jord åt alla.

Åtgärderna i strategin är indelade enligt fyra rubriker: (1) Högre mervärde ur bioekonomin, (2) Stark kunskaps- och teknikbas, (3) Konkurrenskraftig verksamhetsmiljö och (4) Bioresursers och övriga ekosystemtjänsters användbarhet och hållbarhet. Strategin innehåller även sektorspecifika åtgärder.

Mervärdet eftersträvas genom att man utvecklar nya råvaror, tillverkningsmetoder, produkter och tjänster, höjer förädlingsvärdet och resurseffektiviteten samt utnyttjar verksamhetsmodeller för sidoströmmar och cirkulär ekonomi. Det sker en lovande utveckling bland annat inom skogsbranschen, livsmedels- och energiproduktionen, läkemedels-, kemi- och textilindustrin, vattenförsörjningen, fiskerihushållningen, vattenbruket, turisttjänsterna samt naturproduktbranschen.

Målen för bioekonomistrategin fram till år 2035 är att:

• fördubbla bioekonomins mervärde
• skapa konkurrenskraftiga och innovativa bioekonomiska lösningar på globala problem
• skapa förnyande affärsverksamhet både i Finland och för den internationella marknaden och som skapar välfärd i hela Finland
• öka den resurssmarta användningen och återvinningen av material samt utnyttja sidoströmmar
• minska beroendet av fossila och andra icke-förnybara råvaror
• säkerställa ekologisk hållbarhet, social rättvisa och förnyelseförmågan hos förnybara naturresurser samt stärka den bredbasiga kompetensen inom bioekonomi
• stärka och förnya den teknologiska grunden.

För att höja mervärdet inom bioekonomin kommer man bland annat att utarbeta och genomföra ett FoUI-program för den gröna omställningen inom bioekonomin samt främja etableringen av anläggningar för pilotförsök med och demonstrering av nya, innovativa bioprodukter och de första anläggningarna i industriell skala i Finland.

Åtgärderna i strategin finansieras bland annat genom Finlands program för hållbar tillväxt. Ansvaret för att genomföra strategin är uppdelat på flera olika ministerier och strategin genomförs i samarbete med många olika aktörer. Regionerna har en central roll i uppnåendet av målen i bioekonomistrategin, och regionerna ska sporras att upprätta egna genomförandeplaner. Arbets- och näringsministeriet tillsätter en styrgrupp för genomförandet av strategin.

Mer information:
Petri Peltonen, understatssekreterare, ANM, tfn 029 506 3662
Ulla Palander, specialsakkunnig, ANM, tfn 029 504 9235
Anne Vehviläinen, konsultativ tjänsteman, JSM, tfn 029 516 2236
Sarianne Tikkanen, specialsakkunnig, MM, tfn 029 525 0042

Pressmeddelande 1.4.2022 arbets- och näringsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet