En reformerad jordbrukspolitik börjar genomföras 2023

Nyheter - Publicerad 22.12.2022

Det sker ändringar i stöden till landsbygden och jordbruket, när en ny period för EU:s gemensamma jordbrukspolitik inleds vid ingången av 2023. Inom jordbrukspolitiken är det viktigt med kontinuitet, och den har tryggats genom den nationella CAP-planen, som sträcker sig ända fram till 2027. Många av den gångna periodens åtgärder kan fortgå även under den nya. Utlysningarna av finansiering och stöd inleds gradvis.

För invånare, företagare, jordbrukare och övriga grupper på landsbygden innebär den nya finansieringsperioden nya möjligheter, men också nya förfaranden att lära sig. För invånarna på landsbygden innebär den sammanhållning och möjligheter att bo, leva och bedriva företagsverksamhet på landsbygden.

För konsumenterna innebär tryggandet av den inhemska livsmedelsproduktionen att det finns tillgång till rena och hållbart producerade livsmedel av hög kvalitet. Stöden till jordbruket bidrar till en mångsidig livsmedelsproduktion; med hjälp av finansieringen produceras finländsk mat från honung till grönsaker och kött.

Vad ändras i och med att stöden reformerats?

Under den nya perioden ligger tonvikten på aktiv livsmedelsproduktion, klimat- och miljösmart jordbruk och en mångsidig landsbygd med förmåga att förnya sig. Många av den gångna periodens åtgärder kan fortgå även under den nya.

Jordbrukarna får större möjligheter att själva inverka på de stöd som de får. För att få stöd bör jordbrukarna ha en klar vision för sin egen produktion och dess utveckling. De specifika åtgärderna för att upprätthålla och utveckla produktionen stärks. I fråga om dem främjar stödvillkoren egen aktivitet i så stor grad som möjligt.

I och med den nya CAP-planen slopas systemet med stödrättigheter för direktstöd, och stödrättigheterna upphör vid utgången av 2022. Jordbrukarna har tidigare behövt stödrättigheter bland annat för att få grundstöd. I fortsättningen baserar sig det grundläggande inkomststödet på stödberättigande areal utan något system med stödrättigheter.

Enligt CAP-planen ska klimat- och miljöåtgärdernas genomslag öka, och för att säkerställa att målen uppnås uppmuntras jordbrukarna ännu mer än tidigare att vidta specifika klimat- och miljöåtgärder.

I klimat- och miljöhelheten stärks grundvillkoren för odling och matproduktion jämfört med nuvarande krav. De nya miljösystemen kompletterar helheten, och den totala finansieringen till klimat- och miljöhelheten ökar jämfört med nuläget.

Under den kommande finansieringsperioden för EU:s jordbrukspolitik bedrivs också aktiv landsbygdsutveckling på invånarnas, lokalsamhällenas och företagens villkor. Den kommande perioden möjliggör ännu mer försök och lösningar baserade på digitalisering för invånarna på landsbygden, och de stöds bland annat med större bredbandsfinansiering än tidigare.

Ändringar i areal- och djurbaserade stöd till jordbrukare från och med den 1 januari 2023 i och med reformen av EU:s jordbrukspolitik

Det införs ändringar i de jordbrukarstöd som baserar sig på areal eller djur. Nedan informeras det kort om några av de viktigaste ändringarna. Det informeras närmare om dem när statsrådet har godkänt de förordningar som gäller stöden. Det är värt att notera att de nya villkoren träder i kraft den 1 januari 2023, men villkoren för den innevarande perioden ska iakttas i enlighet med de åtgärdsspecifika kraven tills de upphör att gälla.

Det är viktigt att observera att de nuvarande villkoren för bidragen gäller till och med den 31 december 2022 och att man därför ska iaktta dem till utgången av året för att undvika att gå miste om stöd.

Från och med 2023 betalas djurbidrag fortsatt för nötkreatur, får och getter. Samtliga djurbidrag är sådana som ska sökas varje år. Bidragen för dikor och mjölkkor har slagits samman, och bidrag betalas inte längre för dikokvigor. En ändring är också att bidragen inte längre är bundna till ras eller användningssätt. Systemet för tjurbidrag har reformerats helt. Det baserar sig inte längre på utfodringsdagar, utan bidrag betalas i fortsättningen för djur som efter att ha fyllt 11 månader har varit på gården i minst två månader utan avbrott under kalenderåret. Den djurhållningsperiod på två månader som krävs för tjurbidraget gäller under ett stödår, så djurhållningstiden under till exempel 2022 räknas alltså inte med, utan beräkningen av djurhållningsperioden börjar från början den 1 januari 2023. För varje tjur betalas ett lika stort bidrag endast en gång under dess livstid. För di- och mjölkkor, tackor och hongetter betalas bidraget fortsättningsvis baserat på antalet utfodringsdagar som för närvarande.

Slaktbaserade bidrag betalas för kvigor i stödområde AB och för lamm och killingar i hela landet. Ett krav är att djuret har varit på gården minst 10 dygn före slakt under stödåret i fråga.

Djurhållningstid under 2022 räknas alltså inte med, utan för att få bidrag för slaktkvigor, slaktlamm och slaktkillingar för 2023 ska djuret ha varit på gården i 10 dygn under 2023. Vid beviljande av bidrag för hongetter tillämpas inte längre någon separat uppföljning av mjölkvolymen.

Även i fortsättningen är det mycket viktigt att bestämmelserna om märkning och registrering av djur iakttas. Fel eller försenade registeranmälningar leder till sänkning av bidraget.

Mer information om bestämmelserna om märkning och registrering av djur(länk)

Nordligt stöd för nötkött, tackor och hongetter

De centrala principerna förblir i huvudsak oförändrade i fråga om både det nordliga stödet för mjölk och det nordliga stödet per nötkreatur. Från och med 2023 betalas för dikor i stödområde C endast nordligt stöd, medan det för dikor i stödområde AB betalas EU-bidrag på samma sätt som tidigare. Det totala beloppet av nordligt stöd för dikor är större än tidigare för att kompensera bortfallet av EU-bidrag. Samtidigt koncentreras stödet till just dikor på samma sätt som det EU-bidrag som betalas för dikor i stödområde AB. Det betyder att stöd för dikor inte längre betalas för dikokvigor i någon del av landet, och stödnivån per diko stiger i proportion till det.

Från och med 2023 ska det nordliga stödet för nötkreatur, får och getter sökas årligen. De tidigare anmälningarna om deltagande gäller inte längre. Kompensationsersättningens husdjursförhöjning slopas 2023 men ersätts ungefär till hälften genom en höjning av de nationella stöden.

Från produktion frikopplat stöd för svin- och fjäderfäproduktion

De centrala principerna förblir i huvudsak oförändrade i fråga om både det nationella stödet till södra Finland (AB-området) och det nordliga stödet (C-området). Från och med 2023 är den minsta djurtäthet (djurenhet/hektar) som är villkor för stödet fortsättningsvis 0,35 djurenheter/hektar, men i djurenheterna räknas årligen in endast svin och fjäderfä. Gårdens nötkreatur, får eller hästar räknas alltså inte längre med i djurtätheten.

Miljöstruktur ger nya möjligheter

Stödreformens så kallade miljöstruktur består av grundvillkor, miljösystem och ersättningar som hör till landsbygdsutveckling, såsom miljöersättning. Grundvillkoren ersätter de tidigare tvärvillkoren och medför dessutom nya krav. En alldeles ny helhet är direktstöden för miljösystem, som är planerade så att de ska kunna väljas av en så stor grupp jordbrukare som möjligt. I miljöstrukturen ingår också det gamla bekanta systemet med miljöersättning, som består av förbindelser och avtal. Miljöersättningens struktur ändras inte, och sammanlagt 15 åtgärder ingår.

En del av dem är gamla bekanta och en del helt nya. Det lönar sig att ta reda på mer om dem!
Stödet för miljösystem ersätter det nuvarande förgröningsstödet i de stöd som helt och hållet finansieras av EU. Stödet för miljösystem omfattar fyra åtgärder, av vilka jordbrukaren årligen fritt kan välja. Åtgärderna är växttäcke vintertid, naturvårdsvallar, gröngödslingsvallar och mångfaldsväxter. Stöd för miljösystemet som gäller naturvårdsvallar, gröngödslingsvallar och mångfaldsväxter beviljas för högst 25 procent av den stödsökandes areal som berättigar till direktstöd. Den som söker stödet förbinder sig till stödvillkoren för ett kalenderår, med undantag av åtgärden växttäcke vintertid, där motsvarande period är från utgången av oktober till följande vår.

Ett nytt villkor är att den som ansöker om stöd passar in i definitionen av aktiv jordbrukare
Med aktiv jordbrukare avses en stödsökande som bedriver jordbruksverksamhet åtminstone på miniminivå. För att få direktstöd, kompensationsersättning, miljöersättning som baserar sig på en miljöförbindelse och ersättning för ekologisk produktion ska den som ansöker om stödet uppfylla villkoret varje år. Till direktstöden hör grundläggande inkomststöd, omfördelningsinkomststöd, inkomststöd för unga jordbrukare, produktionskopplade inkomststöd (djurbidrag, bidrag för stärkelsepotatis och bidrag för specialväxter) samt stöd för miljösystem.

För enkelhetens skull uppfyller den som ansöker om stöd definitionen av aktiv jordbrukare direkt om den sökande året innan har fått direktstöd till ett belopp av högst 5 000 euro. En sökande som har fått direktstöd till ett större belopp än så ska påvisa sitt bedrivande av jordbruksverksamhet. Det huvudsakliga sättet för en sökande att påvisa att definitionen av aktiv jordbrukare uppfylls är att den sökande har ett FO-nummer, att den sökandes huvudsakliga bransch är jordbruk och att den sökande är mervärdesskatteskyldig som primärproducent.

Om den som ansöker om stöd inte uppfyller definitionen av aktiv jordbrukare enligt ovannämnda grunder, ska den sökande lämna en särskild redogörelse till landsbygdsnäringsmyndigheten och påvisa sitt bedrivande av jordbruksverksamhet genom att lämna in dokumentation. Godtagbara handlingar för att komplettera de uppgifter som angetts i stödansökan, såsom uppgifter om jordbruksskiften, kan vara till exempel verifikat över försäljning av jordbruksprodukter eller verifikat över inköp av produktionsinsatser och uppgifter om jordbruksinkomster eller jordbruksutgifter i beskattningen. Den som ansöker om stöd ska skriftligt motivera hur den sökande uppfyller åtminstone miniminivån av villkoret bedrivande av jordbruksverksamhet.
Grundläggande inkomststöd ersätter grundstöd, omfördelningsinkomststöd ersätter paletten av inkomststöd och vissa ändringar görs i stödet för unga jordbrukare.

Grundläggande inkomststöd är från och med nästa år den stödform som motsvarar den gångna politikperiodens grundstöd. En skillnad jämfört med grundstödet är att det inte längre används stödrättigheter. De slopas den 31 december 2022. De gamla stödområdena AB och C kvarstår, liksom även skillnaden i stödnivåerna per hektar. Förutsättningar för det grundläggande inkomststödet är att de skiften som uppges är stödberättigande som jordbruksmark och att den som ansöker om stöd bedriver jordbruksverksamhet. De skiften som den stödsökande uppger ska vara i den sökandes besittning på grundval av ägande, ett arrendeavtal eller ett vederlagsfritt besittningsavtal. Också definitionen av aktiv jordbrukare ska uppfyllas för att den sökande ska få grundläggande inkomststöd.

Omfördelningsinkomststöd börjar tillämpas även i Finland från och med 2023. Det är en stödform som kan betalas för högst 50 hektar per gård. Vid beviljande av omfördelningsinkomststöd fastställs gårdens stödberättigande areal på samma grunder som vid beviljande av grundläggande inkomststöd.

EU-stöd för unga jordbrukare betalas från och med 2023 på grundval av högst 150 hektar per gård. Tidigare betalades det för högst 90 hektar. De som söker stöd för unga jordbrukare för första gången 2023 eller senare ska dessutom uppfylla ett utbildningskrav. Samma utbildningskrav gäller också det nationella stödet till unga jordbrukare.

Lättnader i kraven på växtföljd och icke-produktiv areal till 2023

Det nuvarande systemet med tvärvillkor inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik ersätts av ett system med grundvillkor från och med ingången av 2023. Systemet består fortsättningsvis av normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC) och föreskrivna verksamhetskrav (SMR), som är krav enligt EU-rättsakterna i fråga om miljö, folkhälsa, växtskydd, djurhälsa och djurskydd. Grundvillkoren ska vara uppfyllda för att jordbrukaren till fullt belopp ska erhålla de direktstöd som helt finansieras av EU och de delfinansierade jordbrukarersättningar för landsbygdsutveckling som medfinansieras av EU.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har medfört förändringar på livsmedelsmarknaden, och därför har EU-kommissionen infört lättnader i iakttagandet av två av de normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ingår i grundvillkoren. Med hjälp av dem strävar man efter att trygga livsmedelsproduktionen. Undantagen gäller kraven på växelbruk (GAEC 7) och minimiandel icke-produktiva arealer (trädor) (GAEC 8) inom ramen för villkorligheten.

På gårdar som omfattas av kravet på växelbruk ska ettåriga grödor årligen bytas ut på minst 33 procent av den fastställda åkerarealen. I och med att ett undantag tillämpas under 2023 gäller kravet på växelbruk inte förrän 2024. På gårdar som väljer åtgärden fånggrödor för att få miljöersättning ska kravet på växelbruk dock uppfyllas redan 2023.

Normen GAEC 7 förutsätter också växelbruk betraktat över flera år, så att samma ettåriga gröda får odlas på samma åkerareal högst tre år i följd. Det betyder att på varje skifte ska en ettårig gröda bytas ut senast det fjärde året. Iakttagandet av växelbruket kontrolleras första gången 2025, och det första året som beaktas i kontrollen är 2022.

Växelbrukskraven gäller inte följande ettåriga grödor:
•    potatis
•    sockerbeta
•    huvudkål
•    lök
•    röd- och gulbeta
•    morot.

Kraven gäller inte heller gräsväxter och annat örtartat foder, fleråriga växter eller mark i träda.
Följande typer av gårdar är befriade från kravet på växelbruk:
•    ekologiska gårdar
•    gårdar med en åkerareal på högst 10 hektar
•    gårdar där mer än 75 procent av den stödberättigande jordbruksmarken är permanent gräsmark, ligger i träda, används för produktion av gräs eller annat örtartat foder, används för odling av baljväxter eller används för en kombination av dessa.

Normen GAEC 8 förutsätter att minst 4 procent av gårdens åkerareal utgörs av icke-produktiv träda i enlighet med GAEC-normen. På sådana trädor gäller följande begränsningar under trädesperioden den 1 januari–31 augusti:
•    produktion av jordbruksprodukter får inte bedrivas på skiftet
•    gödsel- eller växtskyddsmedel får inte användas på skiftet.

Med stöd av undantaget från normen GAEC 8 får man på trädesarealer under 2023 odla vilken stödberättigande gröda som helst som används för foder- eller matproduktion år 2023, och skörd får bärgas på arealen. Växtskyddsmedel och gödselmedel får användas på dessa arealer. Majs, sojaböna och snabbväxande energiskog är inte tillåtna grödor enligt kommissionens förordning. Undantaget från normen GAEC 8 gäller endast 2023, och därefter är normen i fråga en förutsättning för att få stöd till fullt belopp på gårdar som omfattas av den.

I Finland omfattar normen GAEC 8 gårdar i Nyland och Egentliga Finland och på Åland. Normen omfattar dock inte gårdar
•    med en åkerareal på högst 10 hektar
•    där mer än 75 procent av den stödberättigande jordbruksmarken är permanent gräsmark, ligger i träda, används för produktion av gräs eller annat örtartat foder, används för odling av baljväxter eller används för en kombination av dessa.

Livsmedelsverket kommer att meddela separata anvisningar om hur jordbrukarna i stödansökan ska uppge de trädor som de använder för produktion av mat eller foder.

Information om stödändringarna finns också på Livsmedelsverkets webbplats

Livsmedelsverkets nyhetsbrev till jordbrukare finns här.

FöretagsstödSom en form av företagsstöd för landsbygden blir det möjligt att få utvecklingsbidrag för att anlita sakkunniga i olika faser av utvecklandet av ett företag.

En ny form av företagsfinansiering är försöksstödet för jordbruk. Det kan beviljas för försök med nya typer av jordbruksverksamhet, till exempel för att testa nya affärsidéer.

Utvecklingsprojekt

I utvecklingsprojekten ligger tonvikten ännu mer än tidigare på miljö- och klimatåtgärder. Dessutom riktas mer finansiering till allmännyttiga investeringar som syftar till att bland annat öka den biologiska mångfalden.

Från och med 2023 finansieras också projekt som genomförs av grupper av jordbrukare för att bland annat modernisera gårdarna och utveckla deras konkurrenskraft.

Genom samarbetsprojekt för smarta byar främjas livskraften hos en by eller en kommun. I projekten är det möjligt att lösa flera utmaningar och genomföra försök.

Icke-produktiva investeringar

Stöd för icke-produktiva investeringar kan från och med 2023 beviljas för våtmarksinvesteringar som förbättrar den biologiska mångfalden och motverkar klimatförändringarna. Med stödet för icke-produktiva investeringar är det också möjligt att återställa torvåkrar till våtmarker eller till områden som påminner om kärr.

Från och med 2024 kan våtmarksplaner utarbetas endast med hjälp av ersättning för rådgivningstjänster, eftersom stöd för icke-produktiva investeringar då inte längre beviljas för det ändamålet.

Stöd för biodling och frukt- och grönsaksbranschen blir en del av CAP-planen

Stöd för biodling blir vid årsskiftet en del av CAP-planen. Stödet beviljas i form av projektfinansiering och kan sökas av sammanslutningar inom biodlingssektorn.
Även stödet till producentorganisationer inom frukt- och grönsaksbranschen blir vid årsskiftet en del av CAP-planen. Det stöd som riktas till producentorganisationerna för utveckling av verksamheten kan sökas för deras verksamhetsprogram.

Mer information:
Juha Palonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 356 (EU-stöd)
Martti Patjas, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 474 (nationella stöd)
Pirjo Kuusela, specialsakkunnig, tfn 0295 162 138 (aktiv jordbrukare och grundläggande inkomststöd)
Auli Nurmi, specialsakkunnig, tfn 0295 162 304 (EU:s produktionskopplade djurbidrag och bidrag för jordbruksgrödor)
Riikka Knaapi, specialsakkunnig, tfn 0295 162 001 (GAEC)
Milja Keskinen, specialsakkunnig, tfn 295 162 255 (Stöd för biodling)
Jouni Pynnöniemi, specialsakkunnig tfn 295 162 354 (Stöd för frukt- och grönsaksbranschen
E-postadresserna har formen fornamn.efternamn(a)gov.fi.
Pressmeddelande från Finlands Jord- och skogsbruksministeriet 22.12.2022


Taggar: jordbruk