Inhemska biomassor till nytta med en öppen webbtjänst

Case - Publicerad 13.6.2017

Data om de inhemska biomassorna har samlats i den nya Biomassa-atlas-webbtjänsten. Målsättningen med tjänsten är få de inhemska biomassorna så effektivt som möjligt utnyttjade. Förhoppningen är uppgifterna i biomassa-atlasen skall skapa en grund också för utveckling av nya affärsidéer. Nättjänsten innehåller i första hand platsinformation om Finlands skogs-, avfalls-, gödsel- och åkerbiomassor.

För att kunna frångå fossila råvaror och utveckla hållbar användning av biomassor och nya bioekonomi-lösningar, förutsätts att det finns noggranna och uppdaterade uppgifter om tillgången på biomassor. Biomassa-atlas-nättjänsten svarar på det behovet genom att synligt ta fram mängder och lägen av olika biomassor för alla. Tjänsten innehåller geografiska informationsdata över skogs- och åkertillgångar samt sidoströmmar från deras förädling; gödsel, industrins bionedbrytbara avfall och samhällens bioavfall. Det finns ca 200 olika typer av biomassa i Biomassa-atlasen.

Data om biomassor är stöd för investeringar och anskaffning av råvaror

Biomassa-atlasen stöder verksamhetsplanering och utveckling inom många sektorer. Den är till nytta för såväl energisektorn, förädling av biomaterial till produkter och matproduktion som för beräkning av kol och näringsämnen. Data från biomassa-atlasen kan användas för enskilda investeringar, råvaruanskaffningar och planering av nya anläggningar samt vidare som stöd för t.ex. planering av energipolitiken.

Tjänsten är ett bra redskap för t.ex. förhandsutredning av ny verksamhet. Till först väljer man de önskade typerna av biomassa och sätter ut en punkt på kartan där man vill förädla dem. Därefter kan man definiera från vilken radie biomassan tas tillvara och hur transporten kan ordnas. Programmet beräknar på basen av införda uppgifter, hur mycket det finns av den efterfrågade biomassan tillgänglig på fågelvägs avstånd eller transporterad längs vägar och ritar det aktuella området på kartan. Biomassor kan beräknas också för färdiga områdesindelningar t.ex. för kommuner.

Det är möjligt att med biomassa-material kombinera bakgrundskartor med olika teman såsom landsvägar, naturskydds- eller grundvattenområden. De hjälper att beskriva biomassans användningsmöjligheter och begränsningar.

Databaser från olika håll fås från en tjänst

Informationsdatabaser med biomassa produceras i många forskningsorganisationer, vilket tidigare har försvårat att helhetsgranska biomassornas mängder och egenskaper. Genom att samla olika data till en webbtjänst är det möjligt att granska biomassor effektivare än tidigare. Till exempel gödselmängder beräknas med Naturresursinstitutets (Luke) och Finlands miljöcentrals (SYKE) gödselinformationssystem Normilanta och sätts in i det geografiska informationssystemet (GIS)  och visualiseras i Biomassa-atlasen.

Geografiska informationsdata och datakällorna uppdateras regelbundet i tjänsten. Målsättningen är att erbjuda den senast tillgängliga informationen.  För register- och statistikbaserade data betyder detta vanligen uppgifter från föregående år.

Vid uppgörandet av Biomassa-atlasen har  målsättningen varit ett användarvänligt system. Därför har tjänsten redan i utvecklingsskedet testats i planeringen för användning av näringsämnen i slam, gödsel och bioavfall. Biomassa-atlasens gödseldata användes redan t.ex. för  att främja biogasproduktion i Mellersta Finland. Mera omfattande tas Biomassa-atlasens data i bruk i Ravinnelaskuri (näringsberäknare), med vilken man skapar förutsättningar för riksomfattande och regional återvinning av näringsämnen.

Exceptionellt omfattande data

Runt om i världen har även tidigare producerats olika biomassa- och bioenergi-atlasar, men den finländska Biomassa-atlasen är speciell beroende på det breda urvalet av biomassor och den relativt noggranna geografiska informationen. Atlasen är byggd så att man i fortsättningen kan lägga till nytt material och arbetsredskap för utvecklade beräkningar, t.ex. i mallar, med vilka man kan uppskatta inverkan på hållbar utveckling vid användning av biomassorna.

Biomassa-atlasen har förverkligats i samarbete mellan Naturresursinstitutet (Luke), Finlands miljöcentral (SYKE), Tapio Oy samt Östra Finlands och Vasa Universitet. Jord- och skogsbruksministeriet har finansierat arbetet.

Biomassa-atlas karttjänst
Biomassa-atlas video (på finska)

Artikelns författare, forskare Eeva Lehtonen från Naturresursinstitutet Luke, är Biomassa-atlas -projektets projektchef.
Kontakt: telefon 029 532 6317, e-post eeva.lehtonen(@)luke.fi

Tilläggsuppgifter:

Naturresursinstitutet sidor (www.luke.fi)
Facebook
www.biomassa-atlas.fi

Artikeln publicerad (på fiska) 13.6.2017, uppdaterad 5.10.2017