Kriterierna för upphandling av livsmedel uppdaterades

Nyheter - Publicerad 15.12.2020

Jord- och skogsbruksministeriet har uppdaterat kriterierna för ansvarsfull offentlig livsmedelsupphandling från 2017. Syftet med uppdateringen är att främja hållbar livsmedelsproduktion och öka andelen inhemska livsmedel inom den offentliga sektorn.

Statsrådets principbeslut förutsätter att offentliga upphandlare vid konkurrensutsättning beaktar inte bara priset utan också ansvarsfullheten. Också den nationella upphandlingslagen uppmuntrar och gör det möjligt att beakta miljöaspekterna och de sociala aspekterna vid offentlig upphandling.

– På grund av den stora volymen kan man genom offentlig upphandling bidra till en ansvarsfull livsmedelsproduktion. Därför spelar upphandlingskriterier som är så uppmuntrande som möjligt en nyckelroll. Livsmedelsbranschen har utvecklats efter att ministeriet tog fram upphandlingskriterierna för tre år sedan. Därför blev det nu aktuellt att uppdatera kriterierna, säger Auli Väänänen, specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet.

Naturresursinstitutet producerade bakgrundsinformation som låg till grund för kriterierna och Motivas upphandlingsexperter kontrollerade att kriterierna överensstämmer med upphandlingslagen och är lämpliga för offentlig upphandling. Företag, upphandlare och intressegrupper inom livsmedelsbranschen har fått kommentera utkasten till kriterier under hösten.

– För att upphandlingskriterierna ska vara användbara, måste de också vara verifierbara. På marknaden ska det också  finnas tillräckligt med produkter som motsvarar kriterierna, säger Elina Ovaskainen, sakkunnig vid Motiva.

Inte lätt att hitta bra upphandlingskriterier

Det går inte att ställa upp ett jämförbart och verifierbart kriterium för allt som man vill betona vid upphandlingen.

– Ett bra exempel på detta är klimatavtrycket. Tillverkarna beräknar visserligen klimatavtryck för sina produkter, men de är inte jämförbara med varandra på grund av de stora skillnaderna i beräkningssätten och utgångsdata. Därför kan de tills vidare inte ställas som upphandlingskriterier, säger Ovaskainen.

Enligt EU:s upphandlingsdirektiv är det också förbjudet att enbart använda inhemskt ursprung som ett upphandlingskriterium.

– Däremot har vi mycket sådant som har att göra med djurens välbefinnande, livsmedelssäkerheten och växtskyddet, och som vi kan jämföra och verifiera. I Finland använder vi till exempel antibiotika bara för att behandla sjuka djur och under övervakning av en veterinär. Dessa frågor kan upphandlarna gärna lyfta fram vid konkurrensutsättningen. Det är tryggt för konsumenterna och ligger också i producenternas eget intresse och är en bra konkurrensfördel på den internationella marknaden, säger Väänänen.

Upphandlarna får färsk information om miljöpåverkan

Samtidigt med arbetet med kriterierna samlade Naturresursinstitutet in forskningsdata om olika livsmedels centrala miljökonsekvenser, såsom klimatpåverkan, eutrofierande utsläpp, konsekvenser för naturens biologiska mångfald, samt om djurskyddsfrågor. Därutöver samlade föreningen Rättvis handel information om de sociala ansvarsfrågorna i samband med livsmedelsproduktionen.

Syftet med informationen är att öka upphandlarnas och även till exempel de kommunala beslutsfattarnas kompetens i frågor som gäller ansvarsfullhet.

– Tyvärr är informationen inte alltid entydig. Beroende på perspektivet har matråvarorna både goda och dåliga sidor. De produktinformationskort som nu tagits fram ger dock en helhetsbild av de mångfacetterade miljö- och ansvarsfrågorna i anslutning till livsmedel, samt erbjuder säkert ny information för många, säger Auli Väänänen.

Mer information:

Auli Väänänen, specialsakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 050 472 1312, auli.vaananen@mmm.fi

 Elina Ovaskainen, sakkunnig, Motiva, tfn 040 7749 390, elina.ovaskainen@motiva.fi

Pressmeddelande från Finlands Jord- och skogsbruksministeriet  15.12.2020