”Finlands färdplan för plast kan fungera som vägvisare för andra stater, eftersom den är den första i sitt slag. Det viktigaste i utarbetandet och genomförandet av färdplanen är vikten av sektorsövergripande samarbete. Allas insatser behövs i genomförandet”, säger riksdagsledamot Hanna Kosonen, som är ordförande för den samarbetsgrupp som utarbetat färdplanen.
”Den utmaning som plast medför är ett bra exempel på problem som inte kan lösas med ett enskilt trick. För att tacka problemet krävs konsumenter, företag, forskning, innovationer och teknik samt lagstiftning och politik”, konstaterar samarbetsgruppens vice ordförande, överdirektör Tuula Varis vid miljöministeriet.
”Den ständigt ökande användningen av plast i världen måste bli hållbar. Enorma globala affärsmöjligheter väntar de företag som kan ta fram avancerade återvinningslösningar för plast eller lösningar för att ersätta oljebaserade plaster med hållbara biobaserade produkter och beroende på användningsändamål även med biologiskt nedbrytbara lösningar”, understryker näringsminister Mika Lintilä.
”Finland har möjlighet att vara en vägvisare på detta område. Vi har förnybara råvaror och starkt kunnande om biomaterial. Genom tätare samarbete samt ny forskning och innovationsverksamhet kan vi hitta kostnadseffektiva och skalbara lösningar som är användbara inom industrin”, fortsätter Lintilä.
Plast har goda egenskaper. Därför används plaster i så hög utsträckning, och de har också en viktig roll i vår ekonomi. Plasten orsakar däremot också problem. Arbetsgruppen vill i färdplanen lyfta fram lösningar på de utmaningar som plast ger upphov till och få aktörer över ett brett fält engagerade i verksamheten. För att undvika nedskräpning och onödig konsumtion utmanas bl.a. städer och evenemangsarrangörer ingå green deal-avtal om att minska användningen av engångsförpackningar och undvika onödig förpackning av varor.
Samarbetsgruppen vill också att man utreder vad ett eventuellt införande av plastskatt innebär när det gäller att minska användningen av engångsartiklar i plast och påskynda ersättande lösningar.
Den separata insamlingen ses över, lättare för konsumenter att sortera avfallet
För att plastavfall effektivare ska tas till vara bör kraven på separat insamling ses över och antalet insamlingsplatser för plastavfall öka, t.ex. genom att man utvidgar det fastighetsspecifika och regionala insamlingssystemet och ordnar kvartersvis insamling för småhus. För att man ska kunna utreda olika alternativ när det gäller separat insamling behövs försök. Konsumenterna måste också få mer information.
I färdplanen för plast läggs det fram särskilda åtgärder för två sektorer. Ett av målen är att bättre kunna identifiera plaster i byggnader och likaså förbättra sorteringen av plastavfall på byggarbetsplatser. Ett annat mål är att återvinningen av jordbruks- och trädgårdsplaster effektiviseras och plasterna ersätts bl.a. genom att man utvecklar och inför nya biobaserade och fullständigt biologiskt nedbrytbara täckmaterial.
Det räcker dock inte med att enbart ta till vara plastavfall i högre grad. Också den fortsatta behandlingen och användningen av plastavfallet bör förbättras. Enligt arbetsgruppen behövs det flera och mångsidigare återvinningslösningar för värdekedjorna. Det bör t.ex. utredas i vilken grad kemisk återvinning är tillämplig och hurdana konsekvenser den har. Samarbetsgruppen bedömde att det i Finland skulle behövas ytterligare en eller två fullskaliga förädlingsanläggningar för plast och en eller flera enheter för kemisk återvinning.
Utmaningen också en möjlighet för Finland
Enligt färdplanen för plast är den utmaning som plast innebär samtidigt också en möjlighet för Finland. Ute i världen finns det t.ex. ett stort behov av säkra, biobaserade och återvinningsbara förpackningar, liksom även fullständigt biologiskt nedbrytbara förpackningar. Finland har gediget kunnande när det gäller biomaterial och även råvaror som möjliggör lösningar som kan ersätta plasten. Samarbetsgruppen anser att det nu bör satsas stort på dessa lösningar och skapas en nationell programhelhet, inom vilken det också inrättas ett nytt kompetensnätverk – New Plastics Finland. Insatserna för att utveckla kompetensen när det gäller plast tjänar också de finländska företagens export.
Finland bör se till att de utmaningar som är förknippade med plast lyfts upp på den internationella dagordningen. I de havsområden som är mest nedskräpade kan man påverka situationen genom att t.ex. inrätta ett fadderobjekt, som kan fungera som skyltfönster och språngbräda för nya lösningar. Enligt samarbetsgruppen behövs det dessutom samlade forskningsprojekt som kan utreda plastens negativa hälso- och miljökonsekvenser och möjliga lösningar på dessa.
För varje åtgärd i färdplanen har det utsetts genomförare och samarbetspartner. Bland förslagen finns också åtgärder som förutsätter ett långsiktigt perspektiv och tilläggsresurser. Avsikten är att våren 2019 bedöma hur åtgärderna kommit i gång och hur de framskrider. En mängd andra idéer som lagts fram under beredningen av färdplanen har sammanställts i en bilaga. Dessa idéer, och den växande mängden kunskap, förväntas inspirera till ytterligare nya åtgärder.
Färdplanen har utarbetats och överlämnats av en brett sammansatt samarbetsgrupp som under arbetets gång backats upp av ett sakkunnigsekretariat. Företrädare för ministerier, forskningsinstitut, organisationer och näringslivet har deltagit i arbetet. Även ett stort antal intressegrupper och medborgare har deltagit i beredningen av färdplanen genom webbdiskussioner och workshoppar.
Minska och undvik, återvinn och ersätt. Finlands färdplan för plast (på finska, kommer att översättas på svenska senare, pdf)
Muovit (ym.fi)
Mer information:
Tuula Varis, överdirektör, miljöministeriet, tfn 0295 250 310, fornamn.efternamn@ym.fi
Hanna Kosonen, riksdagsledamot, tfn 040 717 1114, fornamn.efternamn@riksdagen.fi
Merja Saarnilehto, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, tfn 0295 250 259, fornamn.efternamn@ym.fi