Ovidja Krafts biometanisering omvälver bioenergins effektivitet och lagring

A swamp.

Case - Publicerad 15.3.2017

Med den nya metoden producerar mikrober som isolerats från torvmarken metan av väte, koldioxid, bio- och trägas. Den ger också en lösning för hur den förnybara energin kan lagras, som metan.

I världen finns ett skriande behov av ren, kolbindande teknologi, som ersätter fossila bränslen och som kunde tas i bruk snabbt och lätt. En lösning erbjuder det av Saara Kankaanrinta och Ilkka Herlin grundade nya företaget, Ovidja Kraft

Ovidja Kraft tillför marknaden en teknologihelhet, där bioreaktorer producerar biometan till bränsle. Metodens banbrytande betydelse är att den erbjuder en lösning på ett centralt problem med förnybar energi; dess lagring. Med den nya metoden lagras sol- och vindenergi samt el producerad med vattenkraft med bra verkningsgrad. Man har försökt att i världen tidigare utveckla motsvarande lösning, men de uppnådda resultaten har tills vidare varit mycket energislösande och svårhanterliga.

Ovidja Krafts bioreaktor förenar koldioxid och väte till metan och förmår göra metan också av syntesgas (trägas).

Försäljning av biometan påbörjades sommaren 2017 från Qvidja Krafts tankningsstation och försäljning av metaniseringsutrustningen började senare på hösten.

Mikrober producerar metan av väte, koldioxid samt av bio- och trägas

Marko Niskanen, en av metodens utvecklare fjärrstyr biometaniseringsprocessen.
Marko Niskanen, en av metodens utvecklare fjärrstyr biometaniseringsprocessen

Ovidja Kraft berättelsens rötter är i torvmarken. Professor Erkki Aura utvecklade en första version av reaktorn, i vilka mikrober som härstammar från torvmarken producerar metan och vatten av koldioxid och väte. Forskarna Anni Alitalo och Marko Niskanen fortsatte arbetet och lyckades bygga en bioreaktor, med vilken man kan producera metan och lagra energi. Man söker många patent på metoden.

Jämfört med övriga sätt att framställa metan är den mikrobiologiska metoden kostnads- och energieffektiv. Mikroberna gör sitt jobb i ca 50-60 graders värme och i normalt lufttryck. För att producera metan behöver de väte och koldioxid. Koldioxid fås till exempel från biogas och den frigörs i samband med industriella processer.

För att få väte till Qvidja Krafts reaktor är det möjligt att koppla till en trägasanläggning eller någon annan gaskälla som innehåller kolmonoxid eller kolmonoxidgas. Trägasen omvandlas till metan i två reaktorer;  kolmonoxidgasen blir först i en reaktor väte och koldioxid, och dessa styrs till en annan reaktor, där metanmikrober av dem nu producerar metan.

Efter trycksättning är metanen färdig för användning som trafikbränsle. Qvidja Krafts teknologi är byggd lätt skalbar. Målsättningen är att teknologin passar såväl mindre gårdsbruk som större industrianläggningar  med megawattproduktion.

Biogasproduktionens koldioxid tas tillvara

Metoden ersätter inte den gamla biogastekniken. Men när reaktorn kopplas till en redan befintlig anläggning, ökar utfallet av metan från den ursprungliga nivån med t.o.m. 66 %.

Biogasen innehåller ca 40 % koldioxid, som måste avlägsnas innan gasen kan användas som bränsle. Med nuvarande avskiljningsmetoder slipper koldioxiden ut i atmosfären. Med Qvidja Kraft tekniken så tar man inte bara bort den, utan koldioxiden styrs i reaktorn, där den är råvara för mera metan. Således fungerar metoden också som kolbindare.

Trägas kan produceras från ett snabbväxande eller mindre värdefulla träd, även från hyggesrester och träartade mångåriga gräs eller buskar. Således har metaniseringsmetoden väldiga möjligheter också världsomfattande. Råvaran tävlar inte med matproduktionen eller förbrukar levande jord som åkerbruk gör.

Effektiv lösning

Den förnybara energins största utmaning har varit dess lagring. Då när sol- eller vindenergi som el finns rikligt tillgängligt, kan man med den göra från vatten väte, som i Qvidja Krafts reaktorer omvandlas till gas och lagras som metan, som har den längsta lagringstiden och den största lagringskapaciteten då man jämför olika förnybara energiformers lagringsmöjligheter.

Effektivering av biogasanläggningar och och användning av träflis kombinerad med lagring av den förnybara energin är globalt sett en nyhet. De utsläpp som tidigare, med Qvidja Krafts biometaniseringsmetod kommit ut i atmosfären, omvandlas nu till råvara och kommer tillbaka bränsleomloppet. Metoden ökar självförsörjningsgraden för energi  och energisäkerheten och minskar behovet av importerat bränsle.  Den är förutom en effektiv källa för förnybar energi, också tekniskt en kolbindare

Qvidja Kraft producerar och säljer biometan och kunnande och teknik som berör biometanisering. Qvidja Kraft är också en länk till i kedjan för grundarna av BSAG-stiftelsen och Soilfood  och Östersjö- och klimatarbetet.

 

Kontakt:
Verksamhetsledare Pekka Heikkinen, Qvidja Kraft Ab
Telefon 040 527 0982, e-post pekka@qvidja.fi

Artikeln har skrivits av Maija Lähteenmäki
Frontbild: Pekka Vainio

Artikeln har publicerats (på finska) 15.3.2017.

 


Läs följande artikel: Fisketurismen ger rekreation och arbetsplatser »