Spetsprojekt – Kretsloppsekonomin slår igenom och vattendragen iståndsätts

Case - Publicerad 27.2.2018

Att effektivt tillvarata de sidoströmmar som uppkommer vid livsmedelsproduktion är en väsentlig del av bio- och cirkulationsekonomin. Genom cirkulation av biomassornas näringsämnen minskas spill, förhindras miljöproblem, förbättras matsäkerheten och skapas ny affärsverksamhet. Regeringens spetsprojekt befrämjar genombrott för återvunnen gödsel genom rådgivning och finansiering.

Vårt nuvarande livsmedelssystem innehåller märkbara risker. Finlands självförsörjning av energi är låg, och vår husdjursproduktion är beroende av importfoder, främst soja importeras från länder utanför Europa. Dessutom har husdjurs- och växtproduktionen småningom differentierats från varandra och är nu koncentrerade till olika delar av Finland. Näringsmängderna ökar med importfoder på områden med husdjur, medan det igen är till och med brist på gödselmedel på växtodlingsområden.

De organiska ämnena och kolmängden har minskat under de senaste årtiondena på Finlands åkermarker. Av detta följer ökat gödselbehov och anmärkningsvärda utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Förändringar i konsumtionen ökar miljöbelastningen. Av all ätbar mat går som matavfall till spillo hela 10-15 %. Det har också stor inverkan att under de senaste sextio åren har finländarnas köttförbrukning per person ökat trefaldigt.

Cirkulation av näringsämnen löser många problem

Slöseri-kulturens tidevarv visar tecken på att avta och man söker intensivt efter alternativa lösningar. En lösning är att återvända de värdefulla näringsämnen som ingår i sidoströmmar från livsmedelsproduktionen och genom aktiv cirkulation ta dem på nytt i bruk och göra produkter med återvunnen gödsel.

Finland har redan år 2010 beslutat utveckla sig till ett modelland för återvinning av näringsämnen. För att förverkliga målsättningen borde de gödselmedel som framställts av råvaror från cirkulation fås lika lätta att använda och förmånliga som fossila gödselmedel.

Enligt en utredning från år 2017 skulle återvunna näringsämnen i sig räcka för att trygga fosforbehovet för åkrarna i Finland, men tills vidare har inte de näringsämnen biomassorna innehåller kommit till fullskalig användning. Biomassornas näring skulle också vara till nytta i kampen mot klimatförändringen, för de innehåller organiskt material, som förbättrar markens skick och kolbindningen. Denna egenskap har inte de traditionella konstgödselmedlen.

Genombrottet för återvunna gödselmedel fordrar att biomassor; såsom stallgödsel, överskott från vallar, bioavfall, avloppsvattenslam och industrin sidoströmmar prepareras till en lätthanterlig form. För att detta skall lyckas behövs innovationer om kostnadseffektivt avlägsnande av vatten, bibehållande av näringsämnen och minimering av skadliga ämnen. Viktigt är också att lösa de logistiska problemen, så att biomassor och produkter av dem förnuftigt kan transporteras dit där de behövs.

Regeringen påskyndar återvinning av näringsämnen med spetsprojekt

I regeringsprogrammets spetsprojekt ”Kretsloppsekonomin slår igenom och vattendragen iståndsätts” – ingår helheten med återvinning av näringsämnen, för vilken har reserverats över 30 miljoner euro åren 2016-2018. Flera finansieringsinstrument samt rådgivning för aktörer inom cleantech-branschen erbjuds. Till exempel med med hjälp av försöksprogrammet för cirkulation av näringsämnen, som kan finansiera små och medelstora företag, har startats pilotprojekt om bl.a. användningsmöjligheter för återvunna näringsämnen och för tillvaratagande av värme från stallgödsel.

Projektet för återvinning av jordbrukets näringsämnen har å sin sida som uppgift att förmedla information om återvinning av näringsämnen och finansieringsalternativ för detta, samt främja praktiska försök. Inom projektet har bl.a. producerats videon om redan igångsatta försök.

Med samarbete regional livskraft

Det finns fortfarande beställning på fördomsfria idéer, och en ny ekonomilösning framskrider inte enbart med en aktör. Därför främjas i regeringens spetsprojekt också samarbete och kontakter mellan olika slags aktörer inom branschen. Samarbetsbehov och -möjligheter finns t.ex. mellan kreativa uppfinnare, projektkunniga, maskintillverkare och lantgårdar.

En lösning för att sammansvetsa olika aktörer och lösningar på cirkulär ekonomi är de regionala agroekologiska symbioserna. I dessa, på bya- eller kommunnivå, fås näringsämnen och energi att cirkulera genom samarbete mellan gårdar och företag. Samtidigt förstärks den regionala livskraften.

Möjligast stor självförsörjning av näring och slutna kretslopp underlättar att lösa vår tids väldiga problem. Också på EU-nivå har man märkt dessa möjligheter: med den kommande förnyelsen av gödselförordningen är strävan att underlätta genombrottet för återvunna näringsämnen. Det lönar sig för Finland att sträva till att bli en föregångare i den växande sektorn av affärsverksamhet.

Jordbrukets näringsämnen till nyttoanvändning-projektet är finansierat av jord- och skogsbruksministeriet och fortsätter till 31.12.2018. Naturresursinstitutet koordinerar projektet, i nära samarbete med jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet, vilka ansvarar för spetsprojektet om kretsloppsekonomin.

Ta kontakt med artikelns författare, om du har frågor om återvinning av näringsämnen eller någon idé för detta:
Anna Toppari, Naturresursinstitutet Luke, tel. 029 532 5828 , anna.toppari(@)luke.fi
Mikko Rahtola, Naturresursinstitutet Luke, tel.029 532 4701, mikko.rahtola(@)luke.fi

Läs mera på finska:
Ravinteiden kierrätys käytäntöön
Kokeilut kunniaan ja ravinnekierto käytäntöön -blogikirjoitus
Esimerkki agroekologisesta symbioosista: Hyvinkään Palopuro 
Esimerkki kierrätysravinnepalvelusta: Soilfood  suuntaa kierrätysravinteilla kohti kestävää maataloutta 
Rahoituslähteet ravinteiden kierrätyksen edistämiseen

Artikeln har publicerats (på finska) 27.2.2018