Med landskapens insatser tas bioekonomistrategin i bruk – arbetsredskap står till buds

Case - Publicerad 8.3.2024

I Finlands bioekonomistrategi är målsättningen att fördubbla den uthålliga värdetillväxten i bioekonomin. Månne vi ännu har dolda metoder och mod att växa? Det här har man dryftat i flera landskap och lösningar har hittats. För genomförandet av den regionala bioekonomistrategin erbjuds nu arbetsredskap för planeringen.

Med bioekonomistrategin sätter man fart på bioekonomins värdetillväxt. De viktiga bioekonomi-aktörerna i Finlands lag är landskapen och deras aktiva utvecklare – företag och läroanstalter medräknade.

Ministerierna ville också utreda, hur man regionalt definierar det värde bioekonomi ger och dess tillväxtmöjligheter. Efter att strategin blivit klar 2022–23 hade JSM och ANM dialoger med många landskapsförbund och NTM-centraler. Ministerierna fick av de här en bra lägesbild och den kompletterades med förfrågningar till alla regioner. Viktiga aspekter för bioekonomi observerades också i flera webbinarier.

Bioekonomi är en del av smart specialisering

I regionerna har man oftast i den smarta specialiseringsstrategin eller i landskapsprogram fäst uppmärksamhet på mervärde och förädlingsvärdets tillväxt. Tillväxtpotential identifieras i bland annat produktionens sidoströmmar, träbyggande, livsmedel, turism och välfärdstjänster. Element för hållbarhet har behandlats bl.a. i klimatprogram. Hållbar samordning av bioresursers användningsobjekt förutsätter bra samarbete. Skogarna är med i flera regioners planer – både genom industrins högt förädlade produkter, men också i kolbindningstjänster och som miljö för erbjudande av tjänster. Nya öppningar kan ske då branscher samarbetar.

Erfarenheter från Kajanaland och Norra Karelen

När landskapet beslöt att aktivera uppgörande av verksamhetsplan för bioekonomin, så erbjöds landskapet faciliteringstjänster till förberedelser.

Norra Karelen och Kajanaland uppgjorde planer för förverkligande av bioekonomistrategin regionalt under ledning av landskapsförbunden och i samarbete med regionens aktörer. De lovade att fungera som piloter, så att också andra landskap skulle kunna lära sig av deras metoder och erfarenheter.

”Vi strävade efter en så praktiknära och delaktig process som möjligt med piloterna, så att en färdig plan att förverkliga skulle alstras snabbt”, berättar Tarja Ollas från Tapio som fungerat som arbetets facilitator. ”Vi gjorde också ett Word-dokument, som kan användas i planeringens alla skeden”.

Båda landskapsförbunden satte igång planeringen som skrivbordsarbete genom att samla in uppgifter om, hur bioekonomi redan är en del av områdets övriga strategier och program och dessutom skissades, vilka som behövs med i arbetet.

Områdesutvecklingsdirektör Jouni Ponnikas i Kajanalands förbund beskrev också planeringens första skeden som en matchmaking för program och vägkartor.

”Vi visste ju att bioekonomi är en central bransch för Kajanaland. Den har varit i landskapsprogrammet och strategin för smart specialisering redan under flera programperioder som ett av spetsområdena för utvecklande av näringar. Det var trevligt att lägga märke till, hur bra målsättningar i nationella bioekonomistrategin motsvarar målsättningarna i Kajanaland”, berättar Jouni Ponnikas och fortsätter;

”Bioekonomin kommer också att i det kommande landskapsprogrammet otvivelaktigt förbli stark. Det beror på Kajanalands starka grund med naturresurser och den mångsidiga och omfattande näringsgrenen, som baseras på dem. Den nationella bioekonomistrategin och Kajanalands regionala plan ger en bra grund för att sätta upp målsättningarna för bioekonomi i det nya landskapsprogrammet som tas i bruk 2025.”

I Norra Karelen framskred arbetet med hjälp av två workshops. Till en början kallades en kärntrupp av aktörer samman för att uppgöra en lägesbild av bioekonomin och dess nya möjligheter. Den bilden verifierades med en större grupp och man processade åtgärder, till vilka områdets aktörer ville binda sig. Planen skrevs färdig i landskapsförbundet och efter det officiella fastställandet publicerades den på webben.

”Skogsbioekonomin har haft och har fortsättningsvis en mycket stark roll i Norra Karelen som mervärdesproducent och sysselsättare. Det var lätt att binda sig till den nya nationella bioekonomistrategins målsättningar, eftersom samma teman tilltalar landskapets aktörer”, berättar skogs- och klimatexperten Sari Koivula från Norra Karelens förbund.

Koivula beskriver processens framgångsfaktorer: ”Uppgörande av SWOT-analysen i arbetets början tog väl fram landskapets styrkor och områden för förbättring. Då dessa kopplades ihop med varandra skapades ramar för de nödvändiga åtgärderna. Vi tror hårt på involveringen av aktörerna i processen från början och det att, de antecknade åtgärderna i implementeringsplanen kom från aktörerna själva, för planen till praktiken på ett naturligt sätt.”

Se på finska hur planerna förverkligas i Norra Karelen och Kajanaland:

Kajanaland: Kajanalands regionala genomförandeplan för den nationella bioekonomistrategin 2022–2035 

Norra Karelen: Implementeringsplanen för den nationella bioekonomistrategin

I Lappland ses bioekonomi som en betydande möjlighet

Också i Lappland igångsattes en granskning bioekonomi som en möjlighet att ge mervärde till regionen.

”I Lappland finns rika naturtillgångar och speciellt har naturprodukterna övertag i egenskaper p.g.a. det arktiska, såsom i högre halter av värdeämnen, i jämförelse med produkter i söder. Också med tanke på skogstillgångarna är Lapplands läge gott; skogarna växer mer än virkesavgången och även skyddet är redan betydande”, beskriver gruppchef Anne Ristioja från Lapplands NTM-central utgångsläget.

Regionens kärnaktörer samlades i december till en bioekonomi-workshop på inbjudan från NTM-centralen och Lapplands förbund.

”De centrala budskapen från workshopen var tätare samarbete inom bioekonomin, behovet av information och utbildning; man måste få med flera aktörer speciellt av de unga och därför bedömdes samarbete med läroanstalter som viktigt i utvecklingsarbetet. Mycket uppgifter såg man att det fanns också på den praktiska delen av bioekonomi bl.a. utvecklande av teknologier för att öka bioprodukternas mervärde”, summerar Ristinoja.

Avsikten är att fortsätta arbetet med sammanfattningen av en lägesbild av Lapplands bioekonomi, för att få konkreta siffror från utgångsläget och senare kunna utvärdera resultat av de utförda åtgärderna.

De faciliteringstjänster som ministeriet erbjöd ansågs nödvändiga.

”Det var guld värt att få hjälp att ordna workshoppen, eftersom arbetet på grund den bråda höstperioden annars skulle ha skjutits fram långt i framtiden”, tackar Anne Ristinoja.

Bioekonomi önskad i EU kommissionens arbetsprogram

”Ministerierna är nöjda med arbetets resultat och områdenas aktivitet. Arbetet förstärkte uppfattningen om, att bioekonomins hela potential inte ännu har tagits till vara”, berättar bioekonomiråd Anne Vehviläinen från jord- och skogsbruksministeriet.

Det finns ett starkt stöd för bioekonomi-investeringar. Finansiering finns tillgänglig för företag med tillväxtmål och landskapen kan använda speciellt EU-finansiering. Förutom det nationella arbetet är Finlands mål att förstärka EU:s konkurrenskraft med det bioekonomin kan tillföra.

”Bioekonomi bör vara i navet i det följande arbetsprogrammet från EU-kommissionen”, betonar Vehviläinen.

Artikelns författare är Biotalous.fi:s huvudredaktör Tarja Ollas, Tapio