Byggande av den framtida stadens mångfald

Case - Publicerad 31.10.2024

Naturens mångfald är också framme då det talas om planering och byggande i stadsmiljö. Men hur är det, biter fästingen, om det överallt finns endast ängar? Byggbranschen är en betydande markanvändare, med siktet inställt på naturpositivt.

Byggnadsindustrin RT har samlat uppgifter om branschens inverkan på förlusten av naturens mångfald och metoder, med vilka man kan delta för att stoppa förlusten.

”Branschen är den femte största påverkande branschen i markanvändning och sjätte största vad gäller förlust av mångfalden i Finland. Den använder hälften av råvarorna som används i Finland och förorsakar hälften av vår förlust av skogen. Branschen har en stor eller rätt stor inverkan på över en femtedel av våra hotade naturtyper”, beskriver Byggbranschens intresseförening RT på sina webbsidor.

Från visioner till praktiken

Landskapsarkitekten Alli Hurmola har i kikaren hela byggandets kretslopp. Hon kartlägger i sitt diplomarbete de sätt som främjar miljöns mångfald från stadsplanering ända till byggande och byggnadernas senare livscykel.

Speciellt har detaljplanen för Kungseken i Helsingfors och tre förverkligade byggnadsprojekt på planeområdet synats.

Enligt Alli Hurmola skulle en framtidens stad med en genuin mångfald vara klart annorlunda än våra nuvarande städer.

”Ökande av naturens mångfald skulle betyda, att vi skulle bevara den redan befintliga naturens mångfald allt från jordmån till växter och i städerna skulle vi ta in rikligt med endemisk växtlighet. Så här skulle vi trygga mångfalden av arter samt varje enskild arts genetiska mångfald”, motiverar Hurmola.

Attitydförändringar behövs ännu

För gatans vanliga innevånare kan mångfaldsarbetet kännas högflygande och även bakvänd. I vårt medvetande betyder en klippt gräsmatta med raka kanter en välskött stadsmiljö.

”Innevånarnas upplevelse av vad som är vackert och väl skött har en stor roll. Beslutsfattarna vill dock göra goda beslut, som motsvarar innevånarnas önskemål och behov”, funderar Alli Hurmola.

I bakhuvudet på många beslutsfattare gnagar också bekymren för kostnaderna, vilka förorsakas av främjande av naturens mångfald. I vekligheten behöver inte tryggande av mångfalden alltid kosta extra. Tilläggsinsatsen kan även fås tillbaka under byggnadernas och konstruktionernas livscykel.

Med bra planering kan till exempel utförd slåtter en gång om sommaren vara minst lika kostnadseffektiv som en gräsklippning varje vecka.

”Det fordras mod av professionella för att lösgöra sig från invanda beslut och ta med i jämförelsen naturvärden på samma nivå som andra faktorer. När man börjar jobba och räkna på nytt sätt, kan man hitta positiva överraskningar.”

Skalbaggen mot mänskan?

Ofta blir det i diskussionen också kritik om, för vem man bygger. Borde vi inte bygga för mänskor och inte för skalbaggar?

Mångfalden i den byggda miljön tjänar på överraskande sätt också mänskornas trivsel. När vi inte till exempel förlorar hela gatans trädbestånd i svampsjukdomar i ett svep, blir följande sommars värmebölja mycket trevligare för innevånarna och bostäderna hålls svalare.

Allt byggande är en balansgång mellan olika målsättningar. Man måste kunna hålla kostnaderna och tidtabellen under kontroll, utan att pruta på kvalitet eller det att slutresultatet motsvarar användarnas behov.

I byggandet av en stadsmiljö borde man dessutom kunna se åtminstone årtionden framåt: till vad använder våra barnbarn detta utrymme och dessa byggnader?

”Stadens innevånare eller en bostadsköpare får kräva mångfald i planerarnas och byggarnas tankesätt”, uppmanar Hurmola.

Att beakta biodiversiteten bör inte vara en skild fas i planeringen, utan all planering kan förverkligas så att den hjälper så många arter som möjligt att klara sig. Mångfalden är med, då man sedan talar om styrning av dagvatten eller återanvändning av jordmassor.

Hurmola efterlyser samarbete: diskussionen bör påbörjas från byggprojektets första metrar.

Företag och den offentliga sektorn håller på att inse, att mångfald behövs i den byggda miljön. Den är inte enbart en utgiftspost, utan en väsentlig del av ett fungerande slutresultat. Och inte behöver man i byggande av framtiden vara på varken mänskans eller skalbaggens sida – vi är i samma lag.

Byggbranschens vägkarta för biodiversitet visar riktningen mot naturpositivt

Alli Hurmolas slutarbete är ansluten till Byggnadsindustrin RT och den på hösten 2023 sammanställda byggbranschens vägkarta för biodiversitet. Nu sökes svar på, hur vägkartans vision blir sanning.

Enligt vägkartan behövs hela fastighets- och byggbranschen med för att förverkliga naturpositiv övergång. Naturpositivt betyder förutom att undvika förorsaka skador på naturen, också att stöda och återuppliva naturen med lösningar från byggandet.

Det kan betyda till exempel död ved, våtmarker eller ängs-, torrängs- och solexponerade miljöer i städernas grönområden. Det kan synas som sätt att spara naturen vid byggande och hålla den byggda miljön i skick samt i nya sätt skaffa och återanvända material.

Vägkartan identifierar praktiska ageranden för såväl byggare, beslutsfattare, planerare, stadsplanerare, lagstiftare som finansiärer.

En egen roll har också innevånarna. Är du beredd på grönområden, där den systematiska skötseln minskar och naturen får ta över. Passar det för dig, gemenskap, delande av utrymmen och användning av kollektiv trafik. Naturen blir mångsidigare, när mänskan lär sig att ge utrymme åt den.

Bekanta dig med vägkartan här (på finska).

Författaren är Byggnadsindustri RT:s kommunikationskoordinator Sanna Karvonen (sanna.karvonen(at)rt.fi).