Ekosystemtjänster kunde ge rum för nya slag av företag

Kolme valkoista karitsaa ja uuhi metsässä.

Case - Publicerad 31.10.2024

I Finland finns rikligt med företag, som nyttjar vass, naturbeteskött, fiskeupplevelser, naturens hälsoeffekter eller granskott i sin affärsverksamhet. De här företagens mervärde i förhållande till omsättningen är på en god nivå, det avslöjas i en färsk utredning.

Då bioekonomibranschen omnämns kan det lätt glömmas bort, att alla branschens företag inte alls är verksamma inom skogsbruk eller inom den traditionella matproduktionen. Hur går det för de här mera ovanliga företagen, och på vilket område ligger de största möjligheterna för tillväxt?

EkoArvo-projektet samlade in uppgifter om fem lovande produktgrupper eller tjänster; biomassa av vass, naturbeteskött, fiskeupplevelser, Green Care-tjänster samt om granskott.

På de här områdena har mervärdet i förhållande till omsättningen observerats vara i medeltal 40 %. Förhållandet var bäst i arbetet med vass samt inom turismen med guidade vandringar och utflykter med upplevelser.

Vassen användes till exempel som jordförbättrings- eller isoleringsmedel. Naturbeteskött är får- eller nötkött från djur, som är fritt naturbetande under en del av året. Turistföretag med fiske bjuder på guidade fisketurer och Green Care-företagen på tjänster som bygger på hälsoeffekter från naturen. Granskott användes i produktion av livsmedel.

Mervärde eller lönsamhet?

EkoArvo-projektet fick sin början i en ansökningsrunda som ordnades av statsrådets kansli. Utredningen av mervärdespotentialen för ekosystemtjänster är en av de överenskomna åtgärderna i bioekonomistrategin.

Uppgiften var att undersöka nya, uppåtgående, lite kända kommersiella produkter och tjänster, som bygger på ekosystemtjänster. Samtidigt borde utredas, hur deras mervärde kan ökas.

Ekosystemtjänster är naturens materiella och icke-materiella tjänster, som erbjuds människor. Mervärdet för sin del betyder skillnaden mellan produkternas försäljningspris och köppriset för mellanprodukterna. Målsättningen med att öka mervärdet härstammar från den nationella bioekonomistrategin 2022-2035.

”Vi beslöt oss för en så enkel slutsats, att ju mera företag som verkar i branschen, desto mera mervärde producerar de”, konstaterar skogsexperten Airi Matila från Tapio.

”Respons från företagare som deltagit i utredningen, visade att de själva inte är så intresserade av mervärde, utan av företagandets lönsamhet.”

EkoArvo-projektet utfördes som ett samarbete mellan Tapio, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT och Teknologiska forskningscentralen VTT.

Efterfrågan ökar utbudet

Vad skulle då få igång grundande av nya företag eller redan verksamma företag att öka sin omsättning?

Till EkoArvo projektet hörde en webbenkät, där man från en grupp experter på naturresursområdet frågade åsikter om branschens utvecklingsutsikter allmänt. Ca 80 personer svarade.

”De som svarade hade starkaste tron på fiske- och jaktupplevelser samt rekreation i naturen. Rådet trodde däremot inte på en utveckling av marknaden för vassprodukter.” berättar Matila.

Järviruokoa järven rannalla, taustalla sateenkaari. — Vassruggar är en vanlig syn i frodiga sjöar och havsvikar. Vid skörd av dem avlägsnas näringsämnen från vattnet, och den avverkade vassen passar finfördelad utmärkt som jordförbättringsmedel. Bild: Selma Salin.

För utredningen intervjuades också en eller två företagare från varje tidigare noggrannare undersökt tjänsteområde. De som erbjöd fisketurism intervjuades inte, eftersom en täckande utredning över ärendet hade gjorts år 2018.

”Slutsatsen var så enkel, att då verksamheten får mera efterfrågan, så ökar också utbudet.” konstaterar Matila.

Gruppen som gjort utredningen föreslår en undersökning av konsumenternas behov. Med hjälp av den kunde man få fram, vad mänskorna vill köpa, och företagarna skulle hitta ännu bättre försäljningsargument. Utredningar av företag skulle å sin sida hjälpa företagarna att styra sin verksamhet lönsamt till rätta slag av tjänster och produkter.

Den nya affärsverksamheten kunde med utredningen också leda till certifikat och krediter. Med krediter avses här t.ex. ekologisk kompensation: där ersätter aktören skadan, som åtgärden förorsakar naturens mångfald. Dessutom skulle det i möjligheterna att samproducera ekosystemtjänster finnas rikligt att utreda, påminner de som gjorde utredningen.