Hållbar tillväxt med nycklar från bioekonomi – i seminariet betonades EU-påverkan och bioteknik

Case - Publicerad 7.6.2024

Bioekonomi seminariet samlade över 100 finländska experter till att uppdatera sin lägesbild om bioekonomi och de nycklar för tillväxt den erbjuder. Inom EU har väckts ett nytt intresse för bioteknik och bioframställning. Det är för Finland en betydande möjlighet och det lyckade arbetet med att påverka fortsätter. Jord- och skogsbruksministeriet och arbets- och näringsministeriet arrangerade seminariet den 4 juni.

I Bioekonomi seminariet diskuterades livsmedelssystem, bio-och väteekonomi, tillvaratagande av biogen koldioxid och utsikter för skogs- och livsmedelssektorn samt även biomaterialens betydelse för att uppnå klimat- och energimålsättningar.

I sitt öppningsanförande konstaterade överdirektör Tuula Packalen från jord-och skogsbruksministeriet, att den nationella bioekonomistrategin strävar till att öka bioekonomins mervärde med det dubbla fram till år 2035. ”Den här ambitiösa målsättningen förutsätter bland annat, att vi kan förlänga – och kanske också delvis bredda – värdekedjor i hemlandet”.

Livsmedelssystemets nya riktningar

Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah berättade om hur Finland har gjort långsiktigt arbete för utveckling av bioekonomin i hemlandet och inom EU. ”Det har varit glädjande att se hur bioekonomipolitiken går starkt framåt”, konstaterade hon. Kommissionen har under denna vår gjort framställningar gällande bioekonomi och bioteknologi och den nya kommissionen har som avsikt att uppdatera EU:s bioekonomistrategi fram till slutet av år 2025. Också de bioekonomi non-paper som tagits fram under Finlands ledning har fått ett gott mottagande av andra medlemsländer.

Enligt kommissionens meddelande i mars är bioteknologi och bioframställning en av EU:s snabbast växande innovativa industriområden och ett av det här århundradets mest lovande teknologi-områden.

Inom EU är livsmedelssystemet i bioekonomins centrum. Minister Essayah bedömde, vilka nycklarna är för Finlands livsmedelssystems tillväxt i mervärde. Vi borde förstå konsumenternas behov. Vi behöver cirkulär ekonomi och utveckling av teknologin. Viktiga är också samarbete över sektorgränserna, bättre kunskap samt politiska åtgärder som sporrar företag. Ministern påminde också att den traditionella livsmedelssektorn och nya värdekedjor inte är i konflikt med varandra.

Sari Essayah pitämässä esitystä. Taustalla esitys valkokankaalla. — Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah.

Finland i spetsen för väteekonomi

Miljö- och klimatminister Kai Mykkänen skapade en bild av Finland som ett land i spetsen för väteekonomi, där förädlingsindustrin investerar och framställer produkter för export med ett högt förädlingsvärde, istället för att det skulle exporteras stora mängder el eller oförädlat väte. I Finland finns rikligt med biogen koldioxid, som med hjälp av väte kan förädlas till produkter.

Skog och mat som skapare av ren tillväxt

Ordförande för vetenskapspanelen för skogsbioekonomi, Antti Asikainen från Naturresursinstitutet presenterade visioner för ren tillväxt i skogs- och livsmedelssektorerna. I början konkretiserade han, hur omfattande EU har reglerat användningen av medlemsländernas skog, med en central synvinkel på miljö- och klimatpolitik.

I scenariot för skogsbioekonomi har uppskattats, hur mervärdet kunde fördubblas fram till 2035. I ligninbaserade produkter fås mervärde jämförelsevis med mindre produktionsinsatser än i t.ex. förpackningar. Potentialen för förpackningar är dock större. De mest intressanta för att öka mervärdet är bl.a. ackumulatorkemikalier och kosmetikaprodukter. Problemet med de mest värdefulla medicinska tillämpningarna är de marginella produktionsmängderna.

Tillväxtpotential inom livsmedelsbranschen hittas främst i nya värdekedjor; i cellulärt jordbruk och växtprotein. Tillsammans med den mer traditionella livsmedelsproduktionen kunde det vara möjligt att öka värdet med ungefär 1 735 miljoner euro. Exportens tillväxtmöjligheter ligger speciellt i mejeri-, fiske- och havreprodukter.

Kuvaaja, joka kuvaa metsätaloustuotteiden arvonlisäystä ja arvioitua potentiaalista tuotantomäärää tuotetyypeittäin. — För att öka mervärdet behövs nya lösningar. Skogsbruksprodukternas mervärde och den uppskattade potentiella produktionsmängden. Produkttyper: träindustrin, massaindustrin, ligninprodukter (på finska).

Nio repliksnabba personer i panelen väckte en livlig diskussion

I seminariet pågick diskussion i två paneler.

Lukes generaldirektör Johanna Buchert reflekterade över att accepterande av bioekonomin kommer från det att hela dess värdekedja är hållbar. Konsumenten borde inte ha någon anledning att utmana kedjan. Också kvalitén bör vara i linje med den.

Kanslichef Timo Jaatinen från ANM betonade investeringar och behovet av tillväxt som byggsten för samhällets välfärd. Staten stöder nu forsknings- och utvecklingsarbete. Med offentliga medel vill man häva fram privat finansiering.

JSM:s kanslichef Pekka Pesonen betonade betydelsen av teknologins medverkan för bioekonomins tillväxt. Dessutom betonade han att det finns ett mycket stort antal möjliga användningsområden kopplade till biobaserade material, och det gäller att hitta de mest lämpliga.

Senior expert Maarit Nyman från Europa kommissionen betonade beaktande av konsumenternas syn vid utvecklande av bioekonomin. Till exempel i USA har man effektivt använt offentliga anskaffningar för att främja bioekonomin.

Verkställande direktör Pasi Vainikka från Solar Foods önskade att universiteten skulle ha tillgång till mätare och sporrar för samhällspåverkan. Han påminde, att produktutveckling är långsiktigt arbete. Resultat görs för dagens unga.

Viisi paneelikeskustelun osallistujaa istumassa vierekkäin. — I den första paneldiskussionen var temat, hur bioekonomin i vårt land kunde växa och blomstra och hur innovationer fås i större skala. Med i panelen var: Generaldirektör Johanna Buchert, Luke, verkställande direktör Niklas von Weymarn, Metsä Spring, kanslichef Timo Jaatinen, ANM, verkställande direktör Pasi Vainikka, Solar Foods och Atte Virtanen, ledare för biomaterialens forskningsområde, VTT. Diskussionens moderator var Heidi Laaksonen.

Muut viisi panelistia istumassa ja keskustelemassa vierekkäin. — Deltagare i den andra panelen var; kanslichef Pekka Pesonen, jord- och skogsbruksministeriet, ledande expert Janne Peijo, Finlands Näringsliv rf. Senior expert Maarit Nyman, DG för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag, Europeiska kommissionen samt EU-ärendens energi- och klimatchef Ahti Fagerblom Skogsindustrin rf.

Tillställningen avslutades av understatssekreterare Petri Peltonen från arbets- och näringsministeriet. Han beskrev hur man i den mångsidiga bioekonomistrategin gick in för att öka hållbart mervärde, eftersom denna infallsvinkel inte kommer fram i våra andra politiska åtgärder. Han lyfte fram tillväxtmöjligheter med kombinationen av grönt väte och biogent kol – där kunde Finland vara också mycket mer än en liten jätte.

Med bioteknologi och bioframställning avses nyttjande av biologiska system, organismer och deras delar i produkter. Det är också en produktionsmetod, där produkter eller deras delkomponenter framställs med biotekniska processer.

De första tillämpningarna av bioteknik var vin, ost och öl. I dagens industriella produktion nyttjas bl.a. bakterier, jäst och mögel, eller med dem producerade enzymer. I produkturvalet finns allt från tillsatser i livsmedel till bränslen och proteiner. Inom t.ex. medicinvetenskapen används modern genteknik.