Smart anpassning visar vägen till en hållbar landsbygd i framtiden

Blog - Publicerad 5.6.2020

I Finlands landsbygd och skärgård hittas många byar med ett tynande liv. Man talar om krympande  områden där befolkningen och den ekonomiska verksamheten minskar.  Ett gott liv och hållbar utveckling kan dock förstärkas på dessa områden, om vi anpassar oss smart.

Vi är nu fast inne i en global coronapandemi. Även om alla konsekvenser inte ännu är kända, är det klart, att inverkan på såväl nationell som världsomfattande utvecklingsgång kommer att bli enorm. Samtidigt som det planeras anpassningsåtgärder och exit från det rådande läget, bör vi beakta de bakomliggande kända globala förändringsfenomenen.  De här så kallade megatrenderna, dit man räknar bl.a. klimatförändringen och försvagningen av den ekologiska bärkraften, befolkningens åldrande på flera kontinenter, förändringar i global ekonomi, teknologi, och digitaliseringens tillväxt och förstärkning av nätverkande verksamhet, utmanar de nuvarande strukturerna i samhället.

Coronapandemin har också fått mig att fundera över, hur den här exceptionella våren påverkar samhället och verksamhetsförutsättningarna i regionerna. FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling – handlingsprogram och målsättningar, som Finland också har antagit, erbjuder en riktning för förändringen. Övergången till ett framtida hållbart samhälle kräver en förändring av paradigmen och framför allt mod av oss alla att tänka på ett nytt sätt. Vi behöver nya verksamhetssätt och arbetsredskap, med vilka vägen mot ett hållbart samhälle förverkligas. Smart anpassning erbjuder enligt mig ett möjligt sätt att närma sig förändringsprocessen.

Delaktighet, trygghetskänsla och sociala nätverk är det goda livets mätare

Smart anpassning (Eng. Smart Shrinking) är en känd tankemodell som härrör från stadspolitik, där den använts för att granska krympande områden. Härifrån har den utvidgats till att täcka alla krympande områden, och har under den senaste tiden landat också i Finland. Synsättet har väckt stort intresse inom den nationella landsbygds- och skärgårdspolitiken. Befolkningsstrukturens förändring och minskad tillväxt har varit kraftig redan länge i landsbygds- och skärgårdsområden. Smart anpassning anses erbjuda ett bättre perspektiv än de nuvarande för att mäta livskvalitet, också på områden som förlorar sin befolkning.

Utgångspunkten är, att på de områden som förlorar sin befolkning kan man svara med sådana anpassningsåtgärder, som är mera hållbara än traditionella tillväxtstrategier.  Den ekonomiska tillväxtens mätare och befolkningsmängdens förändring ger inte  en helhetsbild av områdets livskraft.  Till livskraften bidrar mänskornas erfarenhet av ett gott liv, med vilket man här avser  bl.a. delaktighet och trygghetskänsla, sociala nätverk och den hållbara utvecklingens olika dimensioner. Det är orealistiskt att tänka att alla områden skulle växa alltid och kontinuerligt. Smart anpassning utmanar oss att tänka på ett alternativt sätt, där hållbarhet och gott liv spelar en central roll.

Smart anpassning har undersökts på kommunal nivå

Den svenska professorn Josefina Syssner ha undersökt livskraften i krympande kommuner, det vill säga hur regioner hålls livskraftiga, fastän befolkningen åldras och minskar. För krympande områden föreslår Syssner som lösning uppgörande av anpassningsstrategier. I den strategiska verktygslådan  ingår förebyggande planering, politik och ledarskap. Det är viktigt att arbetet görs i samarbete och dialog med innevånarna. Vid anpassning är det inte alltid fråga om att skära i kostnader. Det är snarare fråga om att förändra verksamhetssätten och användningen av redan förekommande resurser  på ett nytt sätt, med beaktande av alla förhållanden och faktorer.

Syssner besökte Finland i början av året i ett seminarium i riksdagshuset ordnat av landsbygdspolitiska rådet (MANE) och skärgårdsdelegationen (SANK). I diskussionerna med henne tog jag fram tanken på att justera smart anpassning med målsättningarna för hållbar utveckling. Med anpassningsåtgärder i de krympande områdena kan man främja också hållbar social och ekonomisk utveckling.

Utvidgning av perspektivet för smart anpassning – Finlands modell?

Då man granskar smart anpassning med hjälp av målsättningar för hållbar utveckling, utvidgas perspektivet och gör det mera intressant. I anpassningsprocessen kan man innefatta till exempel grunderna för välmående och gott liv, hållbar användning av naturresurser, klimatförändring, den hållbara ekonomins verksamhet och struktur, livslångt lärande samt innovativa anpassningsmodeller.

Smart anpassning -synsättet har väckt stort intresse i Finland, men det finns inte ännu erfarenhet av dess tillämpning i det finländska samhället. I detta nu finns det fler frågor än svar i luften. Vi behöver kunskap och exempel på vad smart anpassning och dess användning i Finland betyder och hur den främjar vår resa mot ett resurseffektivt, hållbart samhälle med låga kolhalter.

Vi behöver också ändra tankarna om vad områdenas livskraft och gott liv betyder. Sist och slutligen är det frågan om vi vågar föreställa oss en alternativ framtid, som är samtidigt lönsam, ekologisk och rättvis. Är vi beredda att ta plats som vägvisare?

Agenda 2030

Den smarta anpassningen i de krympande områdena kan granskas med tanke på alla målsättningar för hållbar utveckling. Likheter finns speciellt med målsättningarna 3, 8, 13 och 17. De är: att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar; att verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla; att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och deras konsekvenser;  att stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.