Den finländska bioekonomins mångfald i vågskålen – med mindre naturresurser mera värdeökning

Blog - Publicerad 11.2.2022

Den finländska bioekonomins ”hårda kärna” bygger fortfarande på de traditionella starka stödfötterna inom skogs- och jordbrukssektorn. Den centrala frågan är, med en hurudan profil vill Finland i fortsättningen uppträda på bioekonomins arenor: som producent av biomassa eller som dess visa brukare? Bioekonomins mervärde kunde växa med ca två procent före år 2030 och närma sig fyra procents tillväxttakt före år 2050. Det här förutsätter samordning av naturresursernas användning samt målmedveten satsning på nya bioekonomi produkter och utveckling av tjänster.

Den finländska bioekonomins utveckling, dess styrkor, svagheter, möjligheter och hot undersöktes av VTT, Naturresursinstitutet, Merit Economics och Aalto Universitetet i ett scenarioarbete (Suomen biotalouden kestävän kasvun skenaario : Taustaselvitys Suomen biotalousstrategian päivitykseen), som förverkligades på uppdrag av arbets- och näringsministeriet som en förstudie till uppdateringen av Finlands bioekonomistrategi. I arbetet gjordes ett scenario för Finlands hållbara utveckling, som grundar sig på värdeskapande med principen från mindre till mera. I arbetet dryftade man också rättvisefrågor med anknytning till bioekonomi. Vi kan till exempel fråga, vems fördel tjänar den finländska bioekonomin och hurudana värdekonflikter kan uppstå mellan ekonomiska, sociala-kulturella och miljö målsättningar.

Receptboken för den hållbara bioekonomins tillväxt i Finland

Bioekonomi integreras brett på olika områden, och därför sätter definitionen på bioekonomin utmaningar. I vårt scenarioarbete granskade vi jord- och skogsbrukets, skogs- och livsmedelsindustrins, blå bioekonomins, naturturismens, bioenergins, den industriella bioteknikens och den syntetiska biologins utveckling och värdeskapande ända till år 2050. Även andra centrala sektorer av bioekonomin, såsom byggande och en grupp av industri- och tjänstebranscher, var med i vår helhetsgranskning. Vid avgränsningen av scenarioarbetet väckte den diskussion till exempel om teknologi och tjänster inom hälsa, den syntetiska biologins frambringade möjligheter samt om utbildning som en stor helhet. Alla dessa är skäl att granska närmare i fortsättningen – nu kunde man bara lite skrapa på ytan.

I offentligheten har under de senaste veckorna mycket talats om recept för värdeskapande, om den vinnande businessens recept och de nya enhörningarna. Annorlunda än inom programbusiness, behöver tillväxt inom bioekonomins produktivitet fortfarande kapital och investeringar. Vid sidan av fabriksbyggande har tjänster, som naturturismens, betydelse varit växande och förväntas växa framöver. I horisonten syns tillväxten i bioekonomins värdekedjor och produkternas diversifiering, vilka produceras förutom med nyttjande av jungfruliga naturvärden, också med biobaserade sido- och avfallsströmmar samt till och med av syntetiskt levande celler, som mikrober.

Ett enda recept för bioekonomins tillväxt är omöjlig att finna, utan i arbetet kom tydligt fram en grupp med innovationer och möjligheter, vilka väntar på öppningen av de globala marknaderna. Exempel är framställning av äggets äggvita syntetiskt, mångahanda havre- och fiskprodukter, naturprodukter från bär, svampar och sav samt biokemikalier, kosmetik- och läkemedel. Scenarioberäkningarna tog också klart fram, hur långa värdekedjor ökar hela bioekonomins mervärde. Till exempel skogsindustrins vidareförädling av marknadsmassa till textilfiber är redan verklighet, men nya material kunde möjliggöra att bioekonomins andel av textilindustribranschens exportvärde växer upp till 90 procent.

Samordning och delad förståelse är viktigt

Glasgow klimatmötets förbindelser om att stoppa skogsförstörelsen samt skydda naturen och klimatet ger löfte om, att det kommer att vara ökad efterfrågan på nya hållbara bioekonomiprodukter och -tjänster. Centrala styrkor i Finland är fortfarande omfattande naturresurser, ren natur och produktionsmiljö. Ren natur och naturresurser kopplas både till materiella och immateriella nyttigheter, vilkas samordning ibland är utmanande. I vårt scenarioarbete räckte sig våra utredningar i huvudsak till det potentiella mervärde och den avkastning bioekonomins produkter och tjänster gett till Finlands nationalekonomi. Under diskussioner i scenarioarbetet betonades natur, värde och anseende och i fortsättningen vore det bra att utredningar också utvidgas vidare till bedömning av konsumtionen samt sociala, kulturella och ekologiska hållbarhetsaspekter.

Ungefär för ett år sedan tog man i projektets verkstad fram behovet att skapa en bredare delad förståelse för, hur bioekonomin skulle placeras i näringslivet som helhet och hurudana olika möjligheter kan skapas med bioekonomin i fortsättningen i Finland. Det här innebär ett öppnande av bioekonomins mångfald ännu bättre i det offentliga och politiska fältet, där det behövs förutom oss forskare, också aktivt deltagande i diskussionen från företag, ministerier och medborgare.

Tilläggsuppgifter:

Klimatneutralitet förutsätter hållbara investeringar och strukturella förändringar (valtioneuvosto.fi)
Ilmastolain päästövähennystavoitevaihtoehtojen laskennalliset vaikutusarviot (utredning på finska)