I frontlinjen för textilrevolutionen – biomaterialbranschens startup presenterar en ny ännu mera hållbar textilfiber

Case - Publicerad 25.5.2022

Textilfibrernas fält som utvecklas med fart har fått en ny medspelare. Aalto-universitetets spin-off företag, Nordic Bioproducts har utvecklat en ny metod för att spinna fiber från biobaserade råvaror. I januari 2022 meddelade företaget om att placera 30 miljoner euro i en ny pilotanläggning som byggs i Villmanstrand i samarbete med världens tredje största producent av cellulosa, CMPC.

Finländska innovationer sätter fart på textilindustrins genombrott i hållbarhet

Textilindustrins utmaningar i hållbara lösningar och de miljöproblem billigmodet fört med sig har med orsak hamnat i rampljuset under senaste tid då klimatförändring, kemikalier i miljön och mikroplastproblem eskalerar. Bland de alarmerande miljönyheterna är det en god nyhet att finländarna i detta nu är i spetsen för utveckling av biobaserade textilfibrer. Satsningarna på forskning om biomaterial och speciellt om träd och noggrannare sagt just cellulosans egenskaper börjar ge synliga resultat. Textiler utgör klart det snabbaste växande området bland de nya tillämpningarna av cellulosa.

Många av de nya finländska textil-innovationerna härstammar från forskningsinstitut och närmar sig redan industriell skala i produktionen. Globala aktörers intresse i branschen har också riktat sig mot finländska utvecklingsprojekt och det informeras om nya medaktörer titt och tätt. Metsä Spring, t.ex. har samarbete med japanska Itochun för att utveckla sin Kuura-fiber, där det i produktionen används av Aalto-universitet utvecklade ioniserade vätskor. VTT:s spin-off Spinnova har för sin del utvecklat en fiber, där cellulosan inte utlöses utan den används för framställning av nya fibrer mekaniskt. Företaget bygger nu en fabrik i Jyväskylä i affärsmässig skala i samarbete den brasilianska cellulosajätten Suzano. Den beräknas bli klar i år.

Ett annat VTT spin-off företag, Infinated Fiber, har för sin del utvecklat cellulosakarbamat-teknologin, med vilken man kan framställa ny fiber av återvunna textiler. Den första begränsade satsen av företagets jeans med Infinna-fiber såldes senaste år slut på mindre än 24 timmar i Weekday näthandel, som hör till H&M koncernen. Nordic Bioproducts ansluter sig till det här fina sällskapet med en ny produkt, som har många nya fördelar jämfört med den traditionella teknologin.

Nya egenskaper, ambitiösa mål

I den nya Norratex-metoden klyvs cellulosan först utan giftiga kemikalier, varefter den vidarebehandlas till viskosartad fiber. Nordic Bioproducts på började utvecklingen av processmetoden först år 2020 i samarbete med Tammerfors universitet. Det var en överraskning för hela arbetsgruppen att spinningen lyckades så här snabbt. Forskare Maija Järventausta från Tammerfors universitet som förverkligat våtspinning och trådframställning var nöjd med resultatet. ”Det sjunde spinningförsöket överraskade mig verkligen! I den stunden föreslog jag, att vi skulle för första gången försöka framställa tråd. I följande skede lyckades kardningen, fibern höll för öppningen, skrumpnade vackert och inget ludd bildades. Friktionen mellan fibrerna är optimal. Jag skulle aldrig trott, att med en såhär kort period av produktutveckling kunna lyckas och få en fungerande slutprodukt.”

Nyheten med tillverkningen av norratex-fibern är, att den inte fordrar skadliga kemikalier eller dyra lösningsmedel, vilket gör den kostnadseffektiv och miljövänlig. Norratex-teknologin erbjuder förutom detta användning av alla slags organiska råvaror, såsom sidoströmmar från jord- och skogsbruk samt textilavfall. Cirkulation av textiler har traditionellt varit besvärligt eftersom kläderna sällan är helt av ett enda material. Norratex-metoden kan erbjuda en lösning också för denna utmaning. På basen av de första laboratorieförsöken lyckades man åtskilja de återanvända fibrerna till rena fraktioner av plast- och naturfiber, vilket å sin sida möjliggör cirkulation av fraktionerna skilt.

Nordic Bioproducts Group planerar med sina samarbetskumpaner till Otnäs i Esbo också Bio Innovation Garage, som enligt Kähkönen ämnar kalla samman de centrala aktörerna i branschen, finländsk spetskunskap och mod att visionera. Målsättningen är att så här skapa framtidens innovationer genom att förena traditionella processer för cellulosaförädling med syntetisk biologi.


Författare:

Kati Sointukangas är redaktör och manusförfattare, som tror, att för att rädda världen behövs både vetenskap och konst. Hon har varit med i bland annat teamet i Suomen Tulevaisuus -vetenskapsserie och hon arbetar nu med vetenskapskommunikation, dokument och kultur. Kontaktuppgifter: kati.sointukangas(at)gmail.com, Instagram: @katisoi, Twitter: @Ksointukangas.

Nina Pulkkis är en finländsk vetenskapsredaktör och dokumentregissör. Som vetenskapsdirektör har hon specialiserat sig på ingenjörsvetenskap, syntetisk biologi och kemi, speciellt med anknytningar till bioekonomi och biomaterial. Hon har bland annat regisserat och skrivit manus i samarbete med Howard Jacobs för den internationellt belönade vetenskapsdokumentserien Suomen tulevaisuus, vilken visades på MTV3-kanalen åren 2014-2017. Förutom vetenskapsserien har Nina Pulkkis regisserat och manus författat ett tiotal företags- och historia dokument. Kontaktuppgifter: nina.pulkkis(at)synbio.fi, +358 50 4416714, twitter @Npulkkis.


Agenda2030

Cirkulär ekonomi och hållbar bioekonomi kan med sådana här banbrytande biomaterial-innovationer ta ett långt kliv framåt. Utveckling av nya hållbara fibrer och lösningen för textilindustrins miljöutmaningar stöder också FN:s hållbara kriterier 6 – Rent vatten och sanitet för alla, 9 – Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, 12 – Hållbar konsumtion och produktion, 13 – Bekämpa klimatförändringarna. Med spänning lämnar vi oss att vänta på följande steg – och verklig förändring i textilindustrins hållbarhet.

Läs fler artiklar om samma mål för hållbar utveckling:

6. Rent vatten och sanitet9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur12. Hållbar konsumtion och produktion13. Bekämpa klimat­förändringarna

Taggar: artikel, textiler, träd

Läs följande artikel: Klädrester ger nya kläder: med kemi cirkulerar plaggen »