En container fylld med djurfoder – fluglarver matade med avfallspotatis blir utmärkt näring för hönor eller fiskar

Case - Publicerad 25.5.2022

Manna Insect Oy odlar larver av svart soldatfluga i sina containrar. Larverna blir djurfoder och som sidoprodukt fås gödsel.

Start-up företaget Manna Insect i Uleåborg föder upp larver av svart soldatfluga i containrar. Avsikten är att utveckla en produktionsmodell för djurfoder, som även kunde duga som en exportprodukt. Det finns en växande marknad för hållbart producerat foder, som ersätter soja och fiskfoder.

”För att kunna börja ersätta soja, kan slutprodukten inte vara dyrare än soja. Vi testar i praktiken om produktion och försäljning av larver är lönsamt i liten skala”, berättar Manna Insects verksamhetsledare Ykä Marjanen.

Som sidoprodukt vid framställning av djurfoder fås frass, en blandning lämplig som gödsel, som består insekternas avföring, döda insekter och av kvarlämnad näring som de inte ätit.

Manna Insect har fått finansiering för att utveckla produktionsmetoden från Försöksprogrammet för återvinning av näringsämnen (Ravinteiden kierrätyskeskuksen kokeiluohjelma).

Larver passar som sådana till foder

Odling av svarta soldatflugans larver till djurfoder är en rätt ny företeelse. Pionjärföretag startade för runt tio år sedan. Runt om i världen finns anläggningar i stor skala i bruk, men småskalig produktion har inte hittills funnits.

Manna Insect påbörjade odling av larver år 2018. Under de två senaste åren har de testat hur man kunde produktifiera odling av dem i containers. Målsättningen är att utveckla en metod, som passar för foderproduktion på husdjursgårdar.

Larverna duger som sådana till djurfoder. Marjanen anser att fodret passar speciellt bra för hönor. Fiskodlingsanläggningar är en annan möjlig användargrupp; ”det är vissa arter, till exempel lax och kattfisk, för vilka larverna passar som näring och till vilka de kan matas levande.”

Ifall det finns behov att förvara djurfodret kan oljan pressas bort ur larverna.

Miljön optimeras med artificiell styrning

Manna Insect har till sitt förfogande fyra containrar och den femte är på kommande. Containrarna är placerade i Kempele kommun nära gränsen till Tyrnävä.

Containrarnas innemiljö är optimerad med artificiell styrning.

”Containern utgör en smart, kontrollerad miljö för larvens uppfödning. Om man vill optimera produktionen, så är larven överraskande noggrann om förhållandena” berättar Marjanen.

Temperaturen och fuktigheten i containern hålls jämna. Också till exempel luftcirkulationen, syrehalten och belysningen regleras.

Det tar två veckor att föda upp en sats med larver.

”Ett ton potatis ger 150 kilogram larver. De motsvarar till sitt näringsvärde grovt hundra kilo sojafoder.”

Larverna får potatis eller annat matavfall

Potatis kom att väljas till larvernas matlista därför att det fanns bra utbud på rester från potatissorteringen i Tyrnävä trakten. Svarta soldatflugor är allätare. Man kunde mata dem t.ex. med överskottet från butikernas frukt- och grönsaksavdelning, lika bra som med potatis.

Manna Insect köper sin potatis från närområdets mat- sättpotatisgårdar. I Finland finns industri som nyttjar spillpotatis, men eftersom transportavstånden är långa, är det lönsammare för potatisproducenterna att sälja sin potatis nära.

”Potatisen som kommer till oss liknar den i affären köpta, men den är för stor, liten eller har för fult utseende för att säljas.” berättar Marjanen.

Manna Insect har fått patent på den teknologi de utvecklat och exportutsikterna är goda.

”Efter en månad far vi till Kenya, där ett partnerföretag grundar en produktionsanläggning i en container. Containrar har också förts till Indien och Indonesien”, berättar Marjanen.

”I västvärlden är utgångspunkten för en sådan här odling hållbar utveckling. Tillgång på mat och kvalitet på foder går före i utvecklingsländer.”

Gror en egen affärsidé?

Läs mera ( på finska)  Ravinteiden kierrätyksen kokeiluohjelmasta.

Innovativ hjälp för att söka finansiering  fås från det av ProAgria Keskusten Liiton förverkligade projektet: Maatalouden ravinteet ja energia käyttöön -hankkeesta.

Gå också på adressen Energiatehokkasti.fi, där det informeras om aktuella evenemang och där det finns samlad information om cirkulation av näringsämnen och energi.

Artikelns författare är Biotalous.fi:s redaktör Heli Virtanen, Tapio, heli.virtanen(at)tapio.fi.