Hästbranschen sysselsätter tusentals finländare – modell för tillväxt från Island och Frankrike?

Ruskea suomenhevonen lumisessa tarhassa.

Case - Publicerad 25.5.2022

Ridning och travsport är traditionella delar av hästbranschen, och idéer för tillväxt kan hittas närmast inom hästturism. Branschen erbjuder redan arbete i samma omfattning som inom Lapplands turism. Hästar på bete har en positiv inverkan på naturens mångfald och kolbindning och branschen utvecklas hållbart.

Hästbranschen är mångfacetterad; förutom uppfödning, ridning och travsport hör dit bl.a. turism och hästunderstödd terapi. Hästar utfodras, sköts, hästar skos och tränas och utövarna behöver många slags tjänster börjande med inkvartering.

Hästar och hästbranschen förenar stadsbor och boende på landsbygden på många sätt. Verksamheten placeras enligt kundernas efterfrågan, således hittas den också nära bosättningscentra. På landsbygden finns mycket utrymme som behövs för hästuppfödning och travträning.

Det uppskattas att branschen i Finland har ca 3000 företag och ca 17 % av företagsverksamheten är placerad på landsbygden. I Finland är hästbranschens sysselsättande effekt hela 6000-7000 årsverken. Branschen erbjuder hel- eller deltidsjobb åt ca 15 000 mänskor, vilket är i samma storleksklass som inom Lapplandsturismen.

På landsbygden ger tjänster och foderköp samt utarrendering av åker- betesmarker möjligheter till affärsverksamhet för markägare. Regionerna drar nytta av både skatteintäkter och den livliga verksamheten. Evenemangen kan ge orterna också stora penningsummor. Till exempel Kungstravet har konstaterat ge evenemangets närområden upp till 8-15 miljoner euro i inkomster.

 Travhästar springer på banan. I förgrunden kan man se publiken, i bakgrunden bilar.
Kungstravet i Seinäjoki. Bild: Ville Vuorinen.

Utveckling av naturbaserade tjänster är bioekonomistrategins målsättning

I den uppdaterade strategin för bioekonomi är en åtgärd att öka värdetillägget på tjänster som grundar sig på ekosystemtjänster till exempel genom att utveckla utbud och modeller för affärsverksamhet.

Hästturism är ett bra exempel på det här. Den bygger på bruk av naturen; med hästar kan man röra sig i naturen och samtidigt uppleva den. I Finland hör det till allemansrätten att röra sig med häst. Hästturismen är dock rätt outvecklad hos oss. Vi har mycket att lära oss av hästturismens ledande länder USA, Frankrike och Island och deras sätt att kombinera hästar med natur- och kulturturism. På Island kan man från hästens rygg till exempel skåda fåglar och bekanta sig med lokala sevärdheter.

I framtiden ökar av företagsformerna bl.a. hästunderstödd verksamhet, skötsel av hästar, turism- och vandringstjänster, samt uthyrning av boxplatser och full service tjänster. Hästarnas användning för att befrämja mänskors välbefinnande ökar. Det finns ökad efterfrågan på Green Care- och produktion av upplevelsetjänster som stärker både kropp och själ. Turism med hästar tros öka nu och i framtiden mest i norra Finland. Av det här följer större investeringar där än i övriga Finland samt utveckling av företagarnas egen och personalens kunnande.

Det här betyder också att hobbyverksamheten växer i förhållande till tävlingsport och tävlingsverksamhet. I en analys utförd för redan tio år sedan i Frankrike framkom att de scenarier, där hästen appellerar till en stor grupp mänskor och sociala grupper, och i vilka miljövärden – såsom naturen och arternas mångfald – tas i beaktande, lyckas bäst och leder både till att hästarnas antal och arbetsplatsernas inom branschen ökar. I dessa scenarier erbjuds kunderna och utövarna skräddarsydda tjänster, som bygger på nya innovationer. Däremot leder ett hästbruk, som grundar sig på toppidrott och uppfödning av tävlingshästar och vadslagning, och å andra sidan ett hästbruk, där man förhåller sig till hästar som sällskapsdjur, till en minskning av hästarnas och arbetsplatsernas antal.

Hästarna ökar åkrarnas kolförråd och mångfald och av gödseln får man biogas

Då man talar om hästbranschen kan man inte låta bli att lyfta fram dyngan, vars behandling och fortsatta placering ger mycket tilläggsarbete och kostnader för många stall. Man känner dock till att hästgödseln har betydelse framför allt som jordförbättringsmedel.

Åkrarna i Sverige har en bättre kolbalans än den i övriga Norden. Den mest betydande socioekonomiska drivkraften är enligt svensk forskning användningen av hästgödseln. Överallt, där husdjursproduktionen har minskat kraftigt, lider man som en följd av försämrad jordkvalitet, då dess kolhalt minskar. Både användning av hästgödsel samt mångårig vallodling för hästfoder har en positiv effekt på kolbalansen. För odling av hästfoder behövs ca 100 000 ha åker.

I Finland är produktionen av hästgödsel i huvudsak logistiskt förmånligt placerad nära odlingsområden utan boskap. Gödselns betydelse i den förnybara energiproduktionen har dryftats och undersökts i många länder, och dess biogaspotential har konstaterats god. Gödselns användning kunde komma på fråga i biogasanläggningar i en decentraliserad produktionsmodell för energi, där stallen befinner sig logistiskt bra i förhållande till biogasanläggningar. På samma gång kan de näringsämnen gödseln innehåller tas tillvara i rötan. Däremot är det inte lönsamt att bränna dyngan till energi.

Hållbar utveckling av hästbranschen

Hästbrukets nya trender är cirkulär ekonomi, etiskt tänkande, klimatförändring, miljöansvar, djurens välbefinnande, ”one health” och kundorientering. Häst- och stallägaren bör beakta sin verksamhets miljöinverkan under hästens hela livscykel. Det är viktigt att passa ihop hästens och miljöns välbefinnande.

Under de senaste åren har man investerat i hästarnas ute- och träningsområden, eller i områden som befrämjar hästarnas välmående. Tidigare i början av 2000-talet var gödselstackar och behandling av gödseln målet för investeringar.

Det att hästbranschen inverkar indirekt positivt på klimatmålen är naturligtvis inte tillräckligt, utan branschen behöver också egna frivilliga åtgärder. Som en framtida satsning bör branschen minska användningen av fossila energikällor. Ett av de mest lätta stegen är att ta i bruk solenergi i maneger, stall och travläktare m.fl. byggnader för uppvärmning, såsom i lantgårdar. I stora hästkoncentrationer kan produktion av biogas bli möjlig då tekniken utvecklas och blir billigare.

Ur den kulturella hållbarhetens synvinkel är Finlands enda egna ursprungliga hästras, eller finska hästens uppfödning och användning en väsentlig del av hästens roll att bevara mångfalden och kulturarvet.

Omslagsbild: Finska hästen, fotograf: Suvi Hakkarainen.


Artikelns författare är Markku Saastamoinen, som arbetar som ledande forskare i Naturresursinstitutet. Hans forskningsämnen är hästarnas välbefinnande och miljöpåverkan samt hästbranschens inflytande. Kontaktuppgifter: markku.saastamoinen(at)luke.fi .


Agenda2030

Hästbranschen har positiva inverkningar på flera målsättningar för hållbar utveckling, såsom SDG 3 God hälsa och välbefinnande, SDG 7 Hållbar energi för alla, SDG 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, SDG 13 Bekämpa klimatförändringarna och SDG 15 Ekosystem och biologisk mångfald.

Läs fler artiklar om samma mål för hållbar utveckling:

3. Hälsa och välbefinnande7. Hållbar energi för alla8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt13. Bekämpa klimat­förändringarna15. Ekosystem och biologisk mångfald

Läs följande artikel: I frontlinjen för textilrevolutionen – biomaterialbransch... »