5. Bilagor
1.1 Bilaga 1: Uppdatering av den bioekonomiska strategin
1.1.1 Organisation
För uppdateringen av den bioekonomiska strategin tillsatte arbets- och näringsministeriet den 1 juli 2020 en styrgrupp, ett samordningssekretariat och en nationell bioekonomipanel.
Styrgruppen hade i uppgift att styra arbetet med att uppdatera den bioekonomiska strategin, besluta om nödvändiga utredningar och andra åtgärder, lägga fram förslag till mål och begränsningar för strategin och dra upp centrala riktlinjer för beredningen av strategiarbetet i enlighet med riktlinjerna från ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik. Ordförande för styrgruppen var ANM:s understatssekreterare Petri Peltonen och medlemmar var representanter från följande ministerier: ANM, JSM, MM, UKM, SHM, FM, KM och SRK.
Samordningssekretariatet ansvarade för det praktiska arbetet för att gå vidare med uppdateringen av strategin och tidtabellen för detta samt för att skriva den egentliga uppdaterade bioekonomiska strategin med hjälp av bland annat de bakgrundsutredningar man låtit genomföra, de scenariogranskningar som färdigställts, material från bioekonomipanelens workshoppar och andra samråd, experters och vetenskapsvärldens synpunkter samt andra rapporter och uppgifter med anknytning till ämnet, till exempel EU:s uppdaterade bioekonomiska strategi och den europeiska gröna given och dess handlingsprogram. I sekretariatet ingick representanter för ANM, JSM, MM, UKM, SHM och KM.
Bioekonomipanelens roll var att delta i beredningsarbetet och riktlinjerna som rådgivande organ. Genom panelen kunde man föra en omfattande dialog med intressentgrupper samt engagera hela verksamhetsfältet i strategins mål och verkställande. Efter att beredningsskedet slutförts fortsätter panelen fungera som en bro över regeringsperioderna.
1.1.2 Bakgrundsutredningar
Med hjälp av en analys av verksamhetsmiljön skapades en bild av hur den bioekonomiska verksamhetsmiljön har förändrats efter att den bioekonomiska strategin publicerades 2014. Med hjälp av scenarier kunde man gestalta en framtidsbild för bioekonomin, beskriva bioekonomins betydelse för nationalekonomin samt bedöma bioekonomins styrkor, det vill säga kärnan som kan bidra till att öka bioekonomins mervärde. Utredningen som gjordes på uppdrag gav uppskattningar av mervärdet samt av de åtgärder genom vilka mervärdet kan ökas inom bioekonomins olika branscher. I scenarioarbetet gjordes en SWOT-analys.
Vid regionala bioekonomiforum kartlades vilka eventuella framtida framgångsfaktorer det finns inom bioekonomin ur regionernas synvinkel och hur man kan stöda deras utveckling. I en utredning där det gjordes en jämförelse med andra länders bioekonomiska strategier samlades jämförande information om andra länders lösningar. På webbplatsen Dinåsikt.fi hade alla finländare möjlighet att uttrycka sin åsikt om den bioekonomiska strategin.
Under bioekonomipanelens strategiska workshoppar framförde intressentgrupper sina synpunkter på visionen och åtgärderna med hjälp av olika branschers färdplaner för ett koldioxidsnålt samhälle och genomskärande teman.
Vid uppdateringen har man dessutom utnyttjat befintliga eller under beredning varande strategier och program med tydliga kopplingar till bioekonomin.
1.1.3 Kommunikation
Uppdateringen av den bioekonomiska strategin inleddes i augusti 2020. Arbets- och näringsministeriet har haft huvudansvaret för uppdateringen av strategin. Information om uppdateringsprocessen gavs i huvudsak via ministeriernas sedvanliga kommunikationskanaler. Utöver processens framskridande låg tyngdpunkten i kommunikationen på det regionala bioekonomiforumet, medborgarenkäten som genomfördes sommaren 2021 och upprätthållandet av det sedvanliga nyhetsflödet på webbplatsen Biotalous.fi.
Bioekonomipanelen behandlade i fyra workshoppar i början av 2021 uppdateringen av strategin utifrån branschernas färdplaner för ett koldioxidsnålt samhälle och med beaktande av genomgripande teman.
Jord- och skogsbruksministeriet har särskilt ansvarat för att höra regionerna och föra med sig de synpunkter som framkommit i samband med detta till strategin.
Varje landskap utvecklar bioekonomin utifrån sina egna styrkor och speciella egenskaper. Samarbetet mellan regionerna upplevdes som viktigt för bioekonomin.
I tjänsten Dinasikt.fi öppnades den 18 juni 2021 en medborgarenkät där respondenterna ombads ta ställning till i vilken riktning strategin bör utvecklas i uppdateringen. Resultaten utnyttjades vid utarbetandet av åtgärderna i strategin. Uppdateringen av strategin var på remiss i webbtjänsten Utlåtande.fi under tiden 1.11 -7.12.2021.
Organisering av kommunikationen
Syftet med kommunikationen kring den uppdaterade bioekonomiska strategin är att stärka förståelsen för bioekonomins betydelse för Finland och EU, öppet informera om målen för, innehållet i och genomförandet av den bioekonomiska strategin, skapa växelverkan med intressentgrupperna samt bidra till att bioekonomin lyfts fram starkare inom EU.
För detta ändamål finns det en kommunikationsgrupp med representanter från arbets- och näringsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet och Tapio Oy. Gruppens verksamhet styrs av samordningssekretariatet för strategin i enlighet med riktlinjerna från styrgruppen för strategin.
Kommunikationsgruppen kompletteras vid behov med informatörer från de organisationer som ansvarar för verkställandet av strategin bland annat vid andra ministerier och inom förvaltningen.
Kommunikationen stöds också av kommunikationsexperter inom organisationer i den nationella bioekonomipanelen. De förverkligar panelens syfte att stärka dialogen med strategins intressentgrupper.
Kommunikationen skapar synergieffekter med regeringens övriga strategier och program som tangerar bioekonomin. Sådana är till exempel klimat- och energistrategin, det strategiska programmet för främjande av cirkulär ekonomi, färdplanen för plast, programmet för klimatvänlig mat och den nationella skogsstrategin 2025.
Som kommunikationskanal för bioekonomin fungerar webbplatsen Biotalous.fi som inrättades 2012 i samband med utarbetandet av den första bioekonomiska strategin och som upprätthålls av Tapio Oy. Redaktionsrådet för denna omfattar arbets- och näringsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet samt miljöministeriet.