1.5 Utbildning och kompetens

Kompetensen och säkerställandet av den är ytterst viktiga element i den verksamhetsmiljö för bioekonomin som fastställs i strategin.  Bioekonomiska aktörer har identifierat branschspecifika och allmänna teknikrelaterade behov av att utveckla specialkompetensen med koppling till verksamhetsmiljön och affärsverksamheten såväl inom utbildningen som i arbetslivet.

Det är viktigt att utbilda experter inom bioekonomi och producera ny kunskap. Till den hör en nationell förmåga att utnyttja ny information som produceras i såväl Finland som på andra håll i världen. Forskning inom bioekonomi och experter som utbildas genom den är en förutsättning för innovationer. Både offentlig och privat forskning är viktig och växelverkan mellan dem bör intensifieras till exempel via olika program. När det gäller att skapa och tillämpa kunskap är bioekonomin en tvärvetenskaplig miljö där man undersöker ett hållbart sätt att utnyttja förnybara naturresurser i syfte att producera biobaserade produkter, näring, energi och tjänster. Bioekonomin förknippas i allt högre grad med utnyttjandet av digitalisering, såsom artificiell intelligens och sakernas internet.

Högskolornas utbildningsutbud i anslutning till bioekonomi har utvidgats. Universiteten och yrkeshögskolorna har tiotals utbildningsprogram med anknytning till bioekonomi som leder till en examen, och det finns såväl utbildningar på basnivå som möjligheter till specialisering inom bioekonomi (www.studieinfo.fi). Specialiseringsutbildningen inom bioekonomi är till exempel en utbildningshelhet som genomförs av tio yrkeshögskolor och två universitet.

Den öppna högskoleutbildningen erbjuder möjligheter att utveckla kunskaperna utifrån det egna intresset eller vid sidan av arbetslivet. Studiehelheten ”Bioekonomisexpertens kompetensportfölj” (Biotalousasiantuntijan osaamissalkku) är en studiehelhet som erbjuds av högskolorna och som innehåller studieperioder inom bioekonomi från utbudet av öppen högskoleutbildning vid många olika högskolor.

Inom yrkesutbildningen och planeringen av den strävar man efter att förutse branschernas växande kompetensbehov, inklusive bioekonomins förnyelse. För närvarande är det utmanande att balansera utbudet av yrkesutbildning och behovet av yrkeskunniga.

Nya kunskapsbehov och önskemål om att stärka resiliensen har framförts för yrkesutbildningen. I arbetslivet förändras kraven på kunskap ständigt och yrkeskunskaperna bör uppdateras regelbundet eftersom uppgifterna förändras och ny teknik utmanar arbetstagarna. Det räcker inte med enbart naturvetenskaper och specialisering i bioekonomi, utan utbildningen bör också utveckla kunskaperna inom samarbete och företagsekonomi:  ledarskapsfärdigheter, förståelse för och genomförande av strategiska processer, kunskaper i projektarbete och andra samarbetsfärdigheter. I takt med att cirkulär ekonomi och ekosystemiska verksamhetssätt blir vanligare kommer förståelsen för och förmågan att utnyttja olika affärsmodeller i betydande utsträckning att utmana vår företagskultur.