3.5 Öka mervärdet inom olika sektorer

Flera nya skogsbaserade produkter och tjänster är under utveckling och kommer ut på marknaden. Bra exempel på sådana är livsmedelsförpackningar, textilier samt biokol och biokompositer. Träbaserade biologiskt nedbrytbara material ersätter i ökande utsträckning användningen av fossila plaster. Även mångbruket av skogarna och de tjänster som baserar sig på skogarna blir mångsidigare och vanligare. Digitaliseringens betydelse inom branschen ökar till exempel inom handeln och inom leveranskedjan ökar intresset för att utnyttja automatik, robotik, maskininlärning, artificiell intelligens och massdata. Dessa erbjuder också förutsättningar för att förbättra resurseffektiviteten, vilket främjar en mer hållbar användning av råvarorna. I praktiken innebär en ökad effektivitet vid användningen av en råvara att man får mer produkter och mervärde av samma mängd trä. Sidoströmmarna utnyttjas då förädlingsgraden är så hög som möjligt. När träd och träprodukter fungerar som kolsänkor eller kollager ökar förtjänstmöjligheterna inom sektorn.

Skogssektorns mål är att etablera tillverkningen av såväl mellanprodukter (t.ex. cellulosa) som produkter med högre förädlingsgrad i Finland, öka uppkomsten av mervärde i produktportföljen med hjälp av nya produkter och tjänster, effektivisera hanteringen av materialströmmar bland annat med hjälp av digitalisering samt öka utnyttjandet av sidoströmmar gällande produkter med hög förädlingsgrad och med respekt för principerna för cirkulär ekonomi. De nya förtjänstlogikerna stöder den utveckling som eftersträvas.

En hållbar skötsel och användning av skogarna är kärnan i den skogsbaserade bioekonomin. Mångsidiga skogar med biologisk mångfald utgör en ekologisk grund för all skötsel och användning av skogarna. Man sörjer också för skogarnas förmåga att binda kol. Många av målen beaktas på ett balanserat sätt i planeringen av skogsbruket och i främjandet av en hållbar bioekonomi.

Den kemiska skogsindustrin

I och med avmattningen på pappersmarknaden har den kemiska skogsindustrin varit tvungen att söka nya affärsområden. Ny affärsverksamhet söks i olika biomaterialtillämpningar, där biobaserade kemikalier och bränslen, förpackningar, textiler och biokompositer är intressanta marknadsområden med tanke på framtiden.  För att komma in på dessa marknader krävs såväl utveckling av ny teknologi och kompetensen som nya affärsmodeller och samarbetsstrukturer.

De finländska kunskaperna kring cellulosa är av mycket hög kvalitet och ger möjlighet att sträva mot marknaden för biobaserade material med nya och avancerade cellulosamaterial.

ÅTGÄRDER

Företagen uppmuntras att starta nya industriella ekosystem i syfte att utveckla teknologier och affärskoncept kring nya bioprodukter 

• Cellulosafibrer från trä utnyttjas för nya användningsområden såsom textiler, biokompositer, förpackningar osv.
• Skogsindustrins sidoströmmar utnyttjas som nya produkter (bl.a. lignin, extrakt, hemicellulosa).

En ökning av mervärdet för biobaserade förpackningar främjas

• Man påskyndar utvecklingen av cellulosabaserade förpackningar och materialneutral teknik i anslutning till dessa för den globala livsmedels- och dryckesindustrins behov.
• Finländska biobaserade förpackningsprodukters säkerhet samt konkurrens- och miljöprestandan på livsmedelsförpackningar säkerställs med hjälp av ett FUI-program och genom att stärka kompetensen.
• Cirkulationen av förpackningar stöds genom digitala lösningar och pantsystem.
• Samarbete uppmuntras i hela förpackningsvärdeskedjan.

Ansvar: ANM, JSM

Aktörer: Business Finland, VTT, CLIC Innovation, företag, yrkesläroanstalter, högskolor, forskningsinstitut

Skogssektorns resurs- och kostnadseffektivitet stärks med hjälp av digitalisering

• Satsningar görs på digitalisering av processerna för virkesanskaffning och bioförädling och på precisionsstyrning som påskyndas av big data så att hela värdekedjans resurs- och kostnadseffektivitet förbättras och mängden råmaterial som används på detta sätt ökas.
• Skogsbioekonomins mervärde ökas genom effektiviserad användning av big data så att en råvara styrs till produkter och tjänster med ett så högt mervärde som möjligt.

Ansvar: JSM, ANM

Aktörer: Skogscentralen, LUKE, Business Finland, VTT, yrkesläroanstalter, högskolor, företag

Trävaruindustrin och -byggandet

Ett hållbart träbyggande och övriga träprodukter ger betydande möjligheter att binda och lagra kol eftersom de  fungerar länge som kollager. Utmaningarna och möjligheterna för sågindustrin och tillverkarna av träprodukter handlar i synnerhet om hur material kan användas på ett resurseffektivt sätt genom hela tillverknings- och slutanvändningsprocesserna samt hur fossila material och produkter som används vid byggande kan ersättas med förnybara, koldioxidsnåla träprodukter.

Byggandets effektivitet och produktivitet måste förbättras avsevärt. Industriellt träbyggande ger hela byggbranschen möjlighet att ta ett produktivitetssprång. Utöver produktutveckling inom branschen förutsätter detta att hela byggnadsprocessen utvecklas – att planeringen, den industriella förtillverkningen och byggplatsfunktionerna optimeras i sin helhet. Fokus ska ligga på standardisering av planering och produkter, processutveckling av den industriella förtillverkningen och optimering av arbetsplatsfunktioner på det sätt som den industriella förtillverkningen möjliggör. Utvecklingen av digitala verktyg stöder och är en förutsättning för att processen för industriellt träbyggande ska kunna optimeras i sin helhet. Inom träbyggande finns det behov av produktutveckling, i synnerhet när det gäller återvinning och återanvändning av material, men också när det gäller koldioxidsnåla fiberbaserade isoleringsmaterial. Målet ska vara att byggnaderna har en optimal prestanda med minimala miljö- och klimatkonsekvenser.

ÅTGÄRDER

Bättre resurseffektivitet inom träproduktindustrin och -byggandet vad gäller användning av energi, råvaror, arbete, kunskaper och kapital

• I främjandet av träprodukter och -byggande utnyttjas EU-program och nationella program för koldioxidsnålt byggande som stöder avancerade helhetslösningar för boende, byggande och infrastruktur.
• Det uppmuntras att ny teknik tas i bruk för att öka energi- och materialeffektiviteten.
• Övergripande informationssystem som sträcker sig från stubben till kunden utvecklas.
• Råvarubasen utnyttjas bättre än tidigare i produktionsprocesser och kundlösningar.

Träets produktegenskaper förbättras inom de nuvarande användningsområdena och användningen av trä utvidgas till nya områden

• Träets hållbarhet på lång sikt förbättras med hjälp av modifierings- och ytbearbetningsteknologier.
• Fiberbaserade isoleringsmaterial utvecklas.
• Biobaserade kemikalier utvecklas, till exempel impregnerings-, limnings- och ytbehandlingsmedel.

Användningen av trä och andra naturmaterial främjas vid nybyggnad

• Utvecklingen och användningen av inhemska förnybara byggprodukter främjas genom forsknings- och utvecklingssatsningar på förnybara byggnadsmaterial, produktdelar och processutveckling inom byggandet. Utvecklingsobjekt är träbyggande i sin helhet, lim, isoleringar, målarfärg, brandsäkerhetslösningar, infrastrukturbyggande, byggande av en extra våning osv.
• Ett systemsprång inom våningshusbyggandet främjas genom satsningar på en omfattande utveckling av det industriella träbyggandet, till exempel digital utveckling, höjning av kompetensnivån hos experter inom branschen (i synnerhet krävande träkonstruktioner), utveckling av helhetsprocessen inom industriellt träbyggande (planering – industriell förtillverkning – byggplatsfunktioner) samt utveckling av rollerna i byggprocesser och byggherrarnas kompetens.
• Träbyggande främjas vid offentlig upphandling.

Utveckling av byggprodukter som ökar virkets förädlingsvärde stöds och exporten av dem främjas

• Ett exportprogram för byggnader av stock och massivt trä startas genom att stödja industriella investeringar och exporten och öka incitamenten som baserar sig på den unika klimat- och miljöprofilen hos timmer och massivt trä.
• Exporten av träbaserade byggnadsdelar främjas genom att stödja industriella investeringar, utveckla exporten av komponenter och bilda nätverk med byggbranschen på målmarknaden genom produktexport.

Ansvar: MM, JSM, ANM

Aktörer: VTT, SYKE, LUKE, yrkesläroanstalter, högskolor, Finlands skogscentral, industrin inom branschen och företag

En mångsidig matproduktion och export av högklassiga produkter kommer att förändra jordbruket och livsmedelsindustrins processer. Till exempel det ökade behovet av nya växtbaserade matprodukter medför möjligheter för hela livsmedelskedjan. Dessutom kan många andra lösningar som är under utveckling, såsom vertikal odling och celljordbruk, öppna nya affärs- och exportmöjligheter för finländska jordbruks- och livsmedelsprodukter.

Livsmedelssektorns andel av den finländska bioekonomins mervärde håller på att öka.  Det ökade mervärdet förutsätter att odlingsteknikerna förbättras och att nya odlingsväxter tas i bruk samt att självförsörjningsgraden ökar, bland annat i fråga om foder.  Under de närmaste åren skapas mervärde på hemma- och exportmarknaden både genom högklassiga mat- och dryckesprodukter och med hjälp av digital information om att produkten är ansvarsfull.

Livsmedelssektorns mål är att höja produktportföljens värde, effektivisera användningen av produktionsinsatser genom digitalisering och utnyttja regionala styrkor i livsmedelskedjan. Med hjälp av metoder inom cirkulär ekonomi strävar man särskilt efter att effektivisera näringsämnenas kretslopp. I utvecklingen av produktionsteknologier och -metoder utnyttjas de möjligheter digitaliseringen medför på bred front.

ÅTGÄRDER

Jordbruket och livsmedelsekonomin utvecklas utifrån konsumenterna och målet är en hållbar och lönsam jordbruks- och livsmedelsekonomi

• I utvecklingsarbetet utnyttjas ny teknologi i hela värdekedjan vad gäller mat.
• Produktionen och produkter som baserar sig på växtbaserade råvaror (inkl. naturprodukter) utvecklas målmedvetet och systematiskt till mat (inkl. syntetisk mat), växtunderlag, textiler, byggnadsmaterial osv.
• Ur jordbrukets och livsmedelsekonomins sidoströmmar utvecklas råvaror och produkter med högt mervärde för både emma- och exportmarknaden.
• Digitaliseringen och data stärks som grund för mervärdet och nya tjänster (inkl. datainsamling som krävs för ekologisk produktion).
• Deltagande i internationella nätverk och värdekedjebaserade utvecklingsprojekt inom branschen, till exempel EU:s forsknings- och innovationsprojekt.

Ansvar: JSM och ANM

Aktörer: LUKE, VTT, andra forskningsinstitut, yrkesläroanstalter, högskolor, företag

Genetiska resurser utnyttjas mångsidigare än tidigare och det skapas möjligheter att effektivisera förädlingsprocesserna

• Lagstiftningen om införande av ny genteknik anpassas utifrån den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

Ansvar: JSM, SHM, ANM, SRK

Aktörer: aktörer inom växt- och djurförädling

Bioekonomin har en betydande roll i energiproduktionen i Finland. Bioenergi, det vill säga energi från biomassa, är vår viktigaste källa till förnybar energi. Den ökade materialanvändningen av biomassa och det ökade mervärdet väntas överföra biproduktströmmar som tidigare direkt användes som energi till vidareförädling. Å andra sidan förväntas bland annat nedkörningen av torv som energi öka efterfrågan på biomassa och i synnerhet träbränslen inom energiproduktionen under de närmaste åren.

ÅTGÄRDER

Effektiviteten hos råvaror för och produktionen av bioenergi ökas

• Värdekedjan effektiviseras – från avverkning och lagring av biomassa till energianläggningarnas konverterings- och tillvaratagningsteknologier
• Logistiken för anskaffning och lagring av energibiomassa vidareutvecklas med beaktande av försörjningsberedskapsaspekterna och prognosticeringen vad gäller tillgången till och tillräckligheten hos inhemska energibiomassor utvecklas.
• Värdekedjor som grundar sig på biogas utvecklas, bland annat bygger man biogasanläggningar i anslutning till gårdar och genomför renings- och transportprocesser för biogas, bygger ett distributionsnät för biogas och utvecklar en marknad för distribution av återvunna gödselmedel.

Aktörer: aktörer inom energi- och skogsbranschen, Energimyndigheten, Tukes, Försörjningsberedskapscentralen, yrkesläroanstalter, högskolor, Finlands skogscentral

Stöd för utveckling och produktion av elbränslen

• Pilotförsök och demonstrationer kring bioenergihybrider stöds för att höja beredskapsnivån inom teknologin.
• BIO-CCU-processerna utvecklas i syfte att uppnå negativa koldioxidutsläpp från industrin.
• Hybridkoncept och processintegrationer skapas i vilka det utöver energi även produceras material.

Ansvar: ANM, JSM

Aktörer: VTT, Business Finland, forskningsinstitut, yrkesläroanstalter, högskolor

I Finland finns det unika insjöar, kust och ett skärgårdsområde, rikliga fiskeresurser, stora söt- och grundvattenreserver samt en fungerande vattenförsörjning. Dessa resurser i kombination med avancerad teknologi och kompetens möjliggör en betydande tillväxt av affärsverksamhet som baserar sig på både vattennaturresurser och på lösningar för vattenförsörjningen. Klimatförändringen och urbaniseringen framhäver betydelsen av en fungerande vattenförsörjning och ger också stora möjligheter att exportera teknologi och kompetens (Tillväxtportfölj 2.0). Genom att utnyttja digitalisering, automation, robotisering och nya teknologier såsom plattformsekonomi kan man också ka mervärdet.

I många regioner i Finland har det redan uppstått vattenkompetenskluster, ekosystem och nätverk som omfattar områdets kommuner, aktörer inom vatten-, energi- och avfallsbranschen, andra företag och läroanstalter. Samarbetet mellan kompetenskluster på lokal nivå och landskapsnivå samt nationell nivå bör emellertid stärkas ytterligare.

Inom vattentjänsterna ses framför allt avloppsvattnet som en resurs, ur vilken man kan ta tillvara näringsämnen och andra värdefulla ämnen, såsom metaller. Av avloppsvattnet kan man också ta tillvara värmeenergi och av slam som uppstår som en biprodukt vid reningen av avloppsvattnet kan man producera biogas. Det finns också en betydande potential för hållbar tillväxt inom vattenbruket samt i fråga om förädling av alger, outnyttjade fiskarter av vilka det förekommer stora mängder (t.ex. mörtfiskar och strömming) och sidoströmmar från fiskindustrin till livsmedelsprodukter och produkter med högt mervärde (näringstillskott, kosmetikindustrin och läkemedelsliknande preparat).

ÅTGÄRDER

En högklassig och fungerande vattenförsörjning tryggas och export- och tillväxtpotentialen i anslutning till denna utnyttjas i samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn

• Det utvecklas försöks- och pilotmiljöer inom vattenbranschen, referens- och pilotprojekt samt industriella symbioser för att testa och utnyttja nya innovationer och teknologier, till exempel tillvaratagande och utnyttjande av energi- och materialresurser i kommunalt avloppsvatten, produktion av återvunnet vatten, avlägsnande av skadliga ämnen samt hållbart utnyttjande av slam.
• Tekniska innovationer samt etablering av nya metoder och affärsmodeller främjas i syfte att sanera och modernisera vatteninfrastrukturen. Offentliga investeringar inom vattensektorn utnyttjas som referenser för utvecklingen av exportaffärsverksamheten.

Ansvar: JSM, ANM, MM

Aktörer: företag, aktörer inom vatten-, energi- och avfallsbranschen, forsknings- och läroanstalter, kommuner, regionala myndigheter

Förädlingsvärdet för vattenbiomassa mångdubblas

• En hållbar tillväxt och förnyelse inom den inhemska fiskerinäringen stöds genom att rikta utvecklings- och investeringsstöd till de största och mest resurssnåla tillväxtmöjligheterna. Ett särskilt mål är att främja förädling av outnyttjade fiskarter av vilka det förekommer stora mängder, alger och sidoströmmar från fiskindustrin till livsmedel och produkter med högt mervärde (näringstillskott, kosmetikindustrin och läkemedelsliknande preparat) samt påskynda av exporten av dem.
• På land, i insjöar och öppna havsområden främjas utvecklingen och ibruktagandet av ny vattenbruksteknik, inklusive cirkulationsanläggningar, samtidigt som man beaktar att vattnet och havet ska nå och bibehålla en god status. Ett hållbart vattenbruk ger möjligheter till en hållbar tillväxt inom produktionen av fisk och alger samt för export av teknologi och kompetens i anslutning till detta. Genom samarbete mellan den privata och offentliga sektorn påskyndas nya hållbara verksamhetsmodeller och teknologier som främjar vattenskyddet, såsom utveckling och ibruktagande av åtgärder som minskar näringsutsläppen.

Ansvar: JSM, ANM, MM

Aktörer: Luke, VTT, SYKE och företag

Utöver investeringar och ny teknologi kan utvecklingen av bioekonomin påskyndas med hjälp av olika tjänster. I värdekedjorna inom bioekonomin ingår en stark tjänsteproduktion som hänför sig till odling, skörd och transport av bioresurser. Finländska teknologileverantörer och konsultföretag är kompetenta och internationellt uppskattade. Under de senaste åren har teknologileverantörerna avsevärt utökat tjänsteaffärsverksamheten i anslutning till sina produkter.

Konsultationerna kring tekniska tjänster och bioekonomi bedöms öka och bli betydligt mångsidigare i takt med att digitaliseringen framskrider. Genom att koppla digitaliseringen till tjänsterna får man också nya möjligheter att nå konsumenterna.

Naturproduktbranschen

Av naturprodukter (bär, svamp, örter, sav och prydnadsväxter) kan man utveckla konsumentprodukter med högt mervärde som också har exportpotential. Inom naturproduktbranschen finns hundratals företag som samlar in, odlar eller halvodlar naturprodukter. Det kommersiella tillvaratagandet av naturprodukter ökar i livsmedels-, välfärds- och kosmetikaindustrin samt inom restaurangbranschen. Inom naturproduktbranschen kan ekocertifiering utnyttjas.

Naturproduktbranschens mervärde ökas

• Användningen av naturprodukter inom livsmedels-, bioteknik-, kosmetik- samt läkemedels- och naturläkemedelsindustrin främjas.
• Nya affärsmodeller skapas genom att kombinera naturprodukter med välfärdstjänster, hälsa och turism.
• Det nätverksbaserade samarbetet över branschgränserna stärks i syfte att utveckla innovativa produkter och tjänster med anknytning till naturprodukter.
• Naturproduktbranschens affärsekosystem och verksamheten i branschens värdenätverk utvecklas.

Ansvar: JSM, ANM

Övriga aktörer: Ruralia-institutet, Finlands skogscentral

Naturturism

Turismrelaterad affärsverksamhet som grundar sig på mångfalden i naturens ekosystem blir mångsidigare, växer och hittar nya typer av förtjänstlogik. Naturen som miljö möjliggör mångsidiga aktiviteter (inkl. cykling, fiske och jakt) både på land, på vattnet och i luften året runt. Naturen erbjuder råvaror för att utveckla matturismen och välfärdsturism som baserar sig på naturen i verksamhetsmiljön. I utbudet av turismtjänster måste säkerställas att naturen utnyttjas på ett ekologiskt hållbart sätt.

Tjänster som utnyttjar naturen produktifieras och marknadsförs för såväl finländska som utländska kunder

• Verksamhetsförutsättningarna för turismtjänster samt hälso- och välfärdstjänster som stöder sig på naturens ekosystem, såsom skogar och vattendrag, främjas.
• Samarbetet mellan naturturism- och andra naturföretagare främjas.
• Innovationsverksamheten, den kundorienterade marknadsföringen och försäljningen stärks.
• Man uppmuntrar till att utnyttja teknologi och digitalisering vid försäljning och marknadsföring av naturturism samt i produktutvecklingen.
• Små och medelstora företag ges information om finansieringsmöjligheterna och befintliga instrument utvecklas för att stöda utvecklings- och försöksverksamheten.
• För att trygga naturmiljöns kvalitet genomförs praktiska försök med nya finansierings- och verksamhetsmodeller och forskning som stöder dessa. Statistiken över naturturismen och rekreationsbruket utvecklas för att särskilja dem från den övriga turismen.

Ansvar: ANM, JSM, MM

Aktörer: Luke, Forststyrelsen, företag, Finlands skogscentral

Genom att förädla bio- och avfallsbaserade textilfibrer och andra material som behövs i textilproduktionen samt utveckla och exportera teknologier och kompetens i anslutning till dessa kan man öka mervärdet hos och exporten av råvaror inom bioekonomin samt samtidigt minska de skadliga miljökonsekvenserna inom textilbranschen. Merparten av de råvaror som används inom textil- och klädindustrin är fortfarande primära råvaror och den vanligaste råvaran inom klädindustrin är polyester som tillverkas av olja. Den nuvarande råvaruproduktionen förbrukar mycket energi, vatten, kemikalier och icke-förnybara naturresurser och orsakar utsläpp. I EU är textiler den produkt som kräver fjärde mest råvaror och som ger upphov till de femte största koldioxidutsläppen. Globalt producerar textilsektorn mer växthusgasutsläpp än fartygs- och flygtrafiken tillsammans. Textilbranschen siktar mot mer hållbara verksamhetsmodeller som är förenliga med cirkulär ekonomi, och med vilka klimat- och andra skadliga miljökonsekvenser kan minskas.   

Genom att förädla bio- och avfallsbaserade textilfibrer och andra material som behövs i textilproduktionen samt utveckla och exportera teknologier och kompetens i anslutning till dessa kan man öka mervärdet hos och exporten av råvaror inom bioekonomin samt samtidigt minska de skadliga miljökonsekvenserna inom textilbranschen. Merparten av de material som används inom textil- och klädindustrin är fortfarande primära råvaror och det vanligaste materialet inom klädindustrin är polyester som tillverkas av olja. Den nuvarande råvaruproduktionen förbrukar mycket energi, vatten, kemikalier och icke-förnybara naturresurser och orsakar utsläpp.

Textilbranschen siktar mot mer hållbara verksamhetsmodeller som är förenliga med cirkulär ekonomi, och med vilka klimat- och andra skadliga miljökonsekvenser kan minskas. Bio- och avfallsbaserade råvaror som producerats på ett hållbart sätt, materialåtervinning och slutna kretslopp samt utvecklingen av teknologier, innovationer och kompetens med anknytning till dessa spelar en viktig roll. Ren teknologi som utvecklats i Finland och innovativa bio- och avfallsbaserade fibrer kan i framtiden ersätta användningen av traditionella material såsom bomull, viskos eller polyester i textilprodukter. Utvecklingen av nya bio- och avfallsbaserade textilfibrer är ett globalt viktigt forsknings- och utvecklingsområde som har stor potential i Finland.  

ÅTGÄRDER

Ett program för utveckling av bio- och avfallsbaserade textilfibrer och material inleds 

• Man kompletterar och utvecklar den värdekedja i Finland som förutsätts för textilbranschens slutna kretslopp och för att producera ett högt mervärde och utvecklar de delar som saknas (bl.a. spinning av tråd och vävning av tyg).
• Aktörer inom branschen uppmuntras att delta i internationella nätverk och värdekedjor samt att utnyttja EU:s forsknings- och innovationsfinansiering.
• Profileringen av Finland som ett kluster inom den bio- och avfallsbaserade textilsektorn på EU-nivå främjas som en del av den starka uppbyggnaden av värdekedjan inom textilbranschens slutna kretslopp i Finland.
• Textilindustrins råvarubas utvecklas: jord- och skogsbrukets och livsmedelsindustrins sidoströmmar utnyttjas och det används nya växtarter och andra biobaserade råvaror inom textilindustrin.
• Det utvecklas nya biobaserade färgämnen och hjälpkemikalier.
• Det utveckla nya teknologier och metoder för att utnyttja bio- och avfallsbaserade textilfibrer.
• Utvärderingen av textilernas miljö- och klimathållbarhet utvecklas och informationsgången i anslutning till denna når ända till konsumenterna.
• Produktplaneringen av industritextiler och kläder samt affärsmodeller i enlighet med den cirkulära ekonomin utvecklas.

Ansvar: MM, JSM, ANM

Aktörer: VTT, LUKE, SYKE, Suomen Tekstiili & Muoti ry, företag inom textilbranschen, högskolor

Inom den kemiska industrin pågår en brytningstid vad gäller råvaror. Man övergår från fossila råvaror till biobaserade, återvunna och syntetiska råvaror. I det kolneutralitetsscenario som den kemiska industrin låtit göra skulle andelen biobaserade och återvunna råvaror öka till 83 procent före 2050.

Biobaserade kemiska produkter fås från skogsindustrins sidoströmmar, växtodling och dess sidoströmmar samt från kommunalt avfall, av vilket man kan producera baskemikalier, trafikbränslen, lösningsmedel och kompositer.  Efterfrågan på biobaserade plaster ökar inte bara till följd av att de ersätter oljebaserade plaster utan också tack vare deras mångsidiga egenskaper. Teknologiutvecklingen pågår fortfarande och kräver ytterligare satsningar.

Biomassornas komplexa och varierande sammansättning kräver nya och förbättrade processer för såväl avskiljning och fraktionering av komponenter som för konvertering och rengöring av produkter. Detta gäller även sidoströmmar från förädlingen av biomassa och återvunna biobaserade produkter som råvaror.

Efterfrågan på biobaserade kemikalier ökar stadigt. De biobaserade produkternas förutsättningar stärks i takt med att det fattas allt fler politiska beslut om att begränsa användningen av fossila råvaror och konsumenterna i allt högre grad kräver förnybara alternativ.

ÅTGÄRDER

Omfattande ekosystemprojekt inleds i syfte att utveckla biomassabaserade kemikalier och bränslen

• Tillgången på biobaserade råvaror och råvaror som baserar sig på sidoströmmar säkerställs i syfte att påskynda nya investeringar i produktionsanläggningar.
• De avskiljnings- och reningsteknologier som behövs i tillverkningsprocesserna för biomassabaserade kemikalier utvecklas.
• Nya verktyg inom biotekniken utnyttjas, till exempel syntetisk biologi och gensax.
• Teknologier för tillverkning av biobaserade plaster utvecklas.

Ansvar: ANM, MM, JSM

Aktörer: företag, Business Finland, VTT, högskolor, klimatfonden, andra aktörer inom branschen