3.2 En stark kunskaps- och teknisk grund

FORSKNING

Forskningen har en nyckelroll när det gäller att identifiera och utveckla bioekonomins tillväxt och potential och påvisa nya sätt att utnyttja dem.  Utan den kompetens och de experter som skapas genom den nationella forskningen kan man inte utnyttja den nya kunskap om bioekonomi som uppstår globalt. Forskningen inom bioekonomi omfattar produktion, skörd och användning av biologiska resurser samt utveckling av de processer, tekniker och system som behövs för dessa. Högklassig grundläggande forskning spelar en viktig roll när det gäller att förstå hur biologiska och ekologiska processer fungerar, så att den framtida bioekonomin kan verka inom hållbarhetens ramar. Att förstå den sociala förändringen och alla dess konsekvenser är en viktig del av forskningen inom bioekonomi. Forskningen skapar förutsättningar för att anpassa övergången till bioekonomi så att den står i harmoni med samhällets krav och målen för hållbar utveckling. Målet är att skapa en vetenskaplig och teknisk grund för hållbara bioekonomiska produkter, processer och tjänster.

ÅTGÄRDER

Ökad vetenskaplig forskning kring bioekonomi och dess genomslagskraft uppmuntras.

• Tvärvetenskaplig forskning inom bioekonomi uppmuntras. Forskningen kan innehålla teman såsom förutsättningar och begränsningar för bioekonomins tillväxt, förståelse för biologiska processer, identifiering av de ekologiska utgångspunkterna för bioekonomi, utveckling av nya biotekniska verktyg, hälsoforskning, konsumentforskning osv.
• Företagens deltagande i stora forskningsprojekt främjas (t.ex. Finlands Akademis flaggskeppsprojekt FinnCERES).

Ökad tillämpad forskning kring bioekonomi och dess genomslagskraft uppmuntras.

• Finansieringsinstrument för tillämpad forskning (t.ex. Business Finlands Co-creation och Co-innovation) granskas och utvecklas för att man bättre än i nuläget ska kunna bedöma potentialen hos ny teknik inom bioekonomi, såsom syntetisk biologi, nanoteknologi, automation, robotik och artificiell intelligens.

Aktörer uppmuntras att delta i internationella nätverk och att utnyttja EU:s forsknings- och innovationsfinansiering.

Samarbetet mellan forskningen och näringslivet stärks och uppmuntras genom att förutsättningarna för detta förbättras samt genom regional profilering av universitet och yrkeshögskolor. De regionala forskningsinfrastrukturerna inom högskolesektorn identifieras, kartläggs och utnyttjas. Kompetensen som yrkesutbildningen erbjuder och nätverkens andel av utbildningsvägen identifieras.

Ansvar: UKM, ANM, JSM

Aktörer: Yrkesläroanstalter, högskolor, forskningsinstitut, Finlands Akademi, Finlands Skogscentral, landskapsförbunden, regionerna, företag

TEKNISK UTVECKLING

För att kunna tillverka konkurrenskraftiga produkter av biomassabaserade råvaror krävs nya och mer kostnadseffektiva processer. Processerna ska säkerställa korrekta och stabila produktegenskaper för produkten, även om råvarans kvalitet varierar. Genom att utnyttja råvaran effektivt och följa principerna för cirkulär ekonomi har många nya produkter och processer stor potential. Utvecklingen av industriella tillämpningar och teknologier inom bioekonomi är till stor nytta om de nya lösningarna är förmånliga, hållbara och lätta att ta i bruk, i mån av möjlighet med stöd av digitalisering. Dessutom öppnar utvecklingen av nya bioekonomiska processer betydande export- och affärsmöjligheter för branschens teknikleverantörer.

Det behövs också satsningar som bidrar till att skala affärsverksamheterna. Nya tekniker och processer är ofta kapitalintensiva investeringar med lång återbetalningstid. Möjligheterna att stödja pilotanläggningar, demoprojekt med hög risk och industrialisering av nya produkter påskyndar utvecklingen avsevärt.

ÅTGÄRDER

Uppkomsten av nya slags nätverk och partnerskapsmodeller stöds i syfte att utveckla och utnyttja teknologi

• Nationella och regionala försöks- och demonstrationsinfrastrukturer inom bioekonomin stöds och samarbetet med de europeiska infrastrukturerna för bioekonomi utökas till exempel med hjälp av Pilot4U-nätverket och -databasen.
• Förnyandet av bioekonomin och nätverksbildningen stärks tvärsektoriellt i Business Finlands missioner och programarbete.
• Innovations- och affärsekosystem inom bioekonomin stöds till exempel med Business Finlands finansiering av lokföretag och ekosystem.
• Aktörer får hjälp och uppmuntras att delta i internationella nätverk och att utnyttja EU:s forsknings- och innovationsfinansiering.

Ansvar: ANM, UKM, JSM

Aktörer: NTM-centralerna, forskningsinstitut, företag, yrkesläroanstalter, högskolor

Optimalt utnyttjande av digitaliseringen

Digitaliseringen av bioekonomin har redan framskridit långt. En enorm mängd data och långt automatiserade processer skapar en god grund för nästa steg i digitaliseringen. Digitaliseringen och framtida investeringar inom industrin bör också effektivisera och optimera den redan befintliga industriella produktionen inom bioekonomin. Digitala projekt inom cirkulär ekonomi och samarbete inom den europeiska plattformsekonomin erbjuder en god grund för att uppnå en trygg, transparent och ursprungsstärkande verksamhetsmodell för överföring av information, då gränssnitten för dataöverföring är kompatibla.  EU:s gröna giv ställer egna krav, till exempel i form av ett elektroniskt produktkort.

ÅTGÄRDER

Förberedelser inför nästa digitala språng inom bioekonomin, där data utnyttjas för att producera mervärde till exempel i form av tjänster eller modelleringsverktyg

• Samarbetsprojekt som förenar bioekonomi och cirkulär ekonomi inleds. Projekten utvecklar datakompatibiliteten genom försök och förtroende i en utvecklande miljö. Målet är att producera öppna data som respekterar ägandet av data för alla och utifrån vilka nya produkter och tjänster kan skissas upp med stöd av digital modellering.
• Digitala plattformar som lämpar sig för samarbetsnätverk inom bioekonomin utvecklas för att effektivisera verksamheten. Kopplingen till utvecklingsprogram och försök kring digitalisering av den cirkulära ekonomin stärks.
• Man bygger upp ett verksamhetssätt med vilket data om koldioxidavtrycket och andra hållbarhetsaspekter kopplas till bland annat livsmedelsprodukter och råvaror, som redan nu omfattas av en långt genomskinlig ursprungsuppföljning.
• Behoven av digitalisering av bioekonomin kopplas till program för digitalisering och artificiell intelligens på nationell nivå och EU-nivå.

Ansvar: ANM, KM, UM, JSM

Aktörer: Sitra, Business Finland, VTT, GAIA-X-stiftelsen, forskningsinstitut, regionerna, landskapen, företag, yrkesläroanstalter, högskolor, Finlands skogscentral

STÄRKANDE AV UTBILDNINGEN OCH KOMPETENSEN

Mångsidig kompetens inom bioekonomi är en konkurrensfördel. Man måste se till att utvecklingen är positiv för att studier i naturvetenskaper och den tvärvetenskapliga förståelsen ska vara en etablerad del av finländskheten. Utbildningen i bioekonomi utvecklas målmedvetet på alla utbildningsnivåer. Arbetsgivarna ska uppmuntra arbetstagarna att nå målen för kontinuerligt lärande och se stärkandet och uppdateringen av kompetensen som en nyckelfaktor i konkurrenskraften.

ÅTGÄRDER

Man stärker intresset för området bioekonomi som ett alternativ för studerande med hjälp av ett utmärkt studieinnehåll och kommunikation samt utvecklar samarbetsformer för kontinuerligt lärande bland annat mellan läroanstalter och näringslivet

• Utbildningen inom branschen görs attraktivare genom att karriärmöjligheterna inom bioekonomibranschen lyfts fram med hjälp av kommunikation som intresserar unga.
• Man bygger och stärker nätverk för utbildning inom bioekonomi, med vilka man kan förutse och främja tillgången på kompetent arbetskraft för samhällets behov i hela landet. Samarbetet mellan olika stadier av utbildning inom bioekonomi stöds.
• I prognostiseringsarbetet och utbildningsplaneringen beaktas aktuella kompetensbehov och behov vad gäller hållbar övergång hos arbetsgivare inom bio- och cirkulär ekonomi i examensinnehållet i syfte att trygga tillgången på kompetent arbetskraft och säkerställa tidsenliga och mångsidiga kunskaper.
• Modellering av affärsverksamhet och sakkunskaper om affärsverksamhet ska inkluderas i utbildningen. Även stärkande av kompetensen inom strategisk ledning, projektarbete och samarbetsfärdigheter rekommenderas för alla kompetensnivåer.
• För lärarna säkerställs en högklassig utbildning och fortbildning kring teman inom bio- och cirkulär ekonomi.
• Utvecklingen av kompetensen på arbetsplatsen och hos personer i arbetsför ålder stöds genom en långsiktig utveckling av det kontinuerliga lärandet, vilket för sin del svarar mot föränderliga utvecklingsutsikter såsom befolkningsförändringen och de strukturförändringar i bioekonomin som orsakas av den cirkulära ekonomin och digitaliseringen. Det anvisas resurser för att ordna utbildningar enligt idén om kontinuerligt lärande.

Ansvar: UKM, Utbildningsstyrelsen, ANM, JSM

Aktörer: Yrkesläroanstalter, högskolor, regionerna, landskapsförbunden, prognosgrupper, företag