Finlands bioekonomiska strategi

Finlands bioekonomiska strategi. Högre mervärde på ett hållbart sätt.

Ladda ner: Finlands bioekonomiska strategi (pdf)

---

Förord

Bästa läsare,

Finlands första bioekonomiska strategi publicerades 2014 som ett led i statsrådets principbeslut Tillväxten inom spetsområden. Sommaren 2020 tillsatte arbets- och näringsministeriet ett projekt för att uppdatera Finlands bioekonomiska strategi. EU:s bioekonomiska strategi uppdaterades 2018. Under Finlands EU-ordförandeskap bereddes det rådets slutsatser om strategin, med förslag om att medlemsstaterna antingen ska utarbeta en nationell bioekonomisk strategi eller uppdatera sina befintliga strategier.

Bioekonomi är en exceptionellt betydande sektor i Finland. 2019 var mervärdet i bioekonomin 26 miljarder euro per år, vilket motsvarar 13 procent av det mervärde som uppstår i samhällsekonomin. I arbetet med att uppdatera strategin identifierades möjligheter att fördubbla mervärdet inom bioekonomin fram till 2035 med beaktande av den övergripande hållbarheten.

Den bioekonomiska strategin har kontaktytor med flera andra av statsrådets strategier och politikprogram, som innehåller riktlinjer bland annat för användningen av nationella skogsresurser, tryggandet av biologisk mångfald, klimat- och energipolitiken samt industripolitiken.  I uppdateringsarbetet har man identifierat de strategier och program på både nationell nivå och EU-nivå som är centrala med tanke på bioekonomin. De har tagits som utgångspunkter för arbetet, men samtidigt har det konstaterats att ingen av dem granskar möjligheten att öka mervärdet inom bioekonomin på ett heltäckande och övergripande sätt.

Ett spetsområde i uppdateringsarbetet har varit att utarbeta ett systematiskt, heltäckande och övergripande åtgärdsprogram som utvecklar mervärdet inom bioekonomin.  Detta innebär en klar kursomläggning jämfört med den bioekonomiska strategin från 2014, där det strategiska målet var att betydligt öka produktionen inom bioekonomin. Den uppdaterade strategin tar inte ställning till produktionsvolymen, utan den har som mål att ett allt högre mervärde ska kunna produceras inom olika sektorer av bioekonomin.

En stor grupp nationella och regionala aktörer deltog i beredningen av uppdateringen av den bioekonomiska strategin.  Allmänhetens synpunkter samlades in genom en enkät på webbplatsen dinåsikt.fi. En aktiv medverkare i uppdateringsarbetet under hela processens gång var den av arbets- och näringsministeriet tillsatta bioekonomipanelen med företrädare för olika branscher, förvaltning, forskning, civilsamhällesorganisationer och andra intressegrupper. Det har även bedrivits samarbete med Sverige, som för närvarande bereder sin första nationella bioekonomiska strategi, och uppdateringsarbetet har presenterats vid olika evenemang som Europeiska kommissionen ordnat. Utredningar och scenariemodeller som beställts från forskare har bidragit till kartläggningen av verksamhetsmiljön, hoten och möjligheterna för den finländska bioekonomin nu och i framtiden.

Ansvaret för att genomföra strategin är uppdelat på flera olika ministerier och strategin genomförs i samarbete med många olika aktörer. Förändringarna i verksamhetsmiljön beaktas vid beredningen av åtgärderna. Regionerna har en central roll i uppnåendet av målen i den bioekonomiska strategin, och förhoppningen är att de gör upp egna genomförandeplaner. Arbets- och näringsministeriet tillsätter en styrgrupp för genomförandet av den uppdaterade bioekonomiska strategin.

Stort tack till alla som deltagit i uppdateringen av den bioekonomiska strategin.

Understatssekreterare Petri Peltonen